I den undersökande dokumentären De utvalda barnen får man följa filmskaparen Jasper Lake när han i 40-årsåldern besöker sin barndomsskola – Waldorfskolan Solvik i Järna. Dokumentären har väckt starka reaktioner.

Dags för granskning

Expressens Linda Jerneck frågar sig om dokumentären är en start på en pedagogisk metoorörelse. Hon gick själv på en Waldorfsskola och älskade det – men efter dokumentären inser hon att det är dags för en rannsakning av pedagogiken.

”De elever som klarar sig bra i alla skolor kan verkligen blomma ut i en Waldorfskola. Men hur stor bedrift är det?”, skriver hon i Expressen.

Kjell Häglund skriver i Aftonbladet att han hoppas att debatten som nu uppstått – ska vidgas till att inte enbart handla om en enskilds skolas misstag för många år sen – utan som ett avstamp för en granskning av hur alla Waldorfsskolor fungerar idag. En del fokuserar mer på att följa en ideologi – än att se till barnens bästa, menar han.

”De har trott sig vara ensamma om sina upplevelser, eftersom de inte bara varit offer för övergrepp utan också för en tystnadskultur där samtliga inblandade gjorts blinda för missförhållandena och stått upp för varandra i en lojalitet så stark att varken Skolverket eller rättsväsendet kunnat tränga igenom”, skriver han.

Waldorfskolor behövs

Psykologen Annika Laestadius skriver i tidningen Skolvärlden att Waldorfsskolor behövs i vårt samhälle men att de måste vara mer självrannsakande och öppna för förnyelse.

Waldorfskolefederationen gjorde följande uttalande efter att dokumentären börjat sändas:”Vi beklagar de missförhållanden och kränkningar som skett på Solviksskolan och tar starkt avstånd från de tankar och idéer som rättfärdigat dem”.

Efter det andra avsnittet skrev den nuvarande skolchefen på Solviksskolan där dokumentären utspelar sig, Peter Friemann, att man ”tar berättelserna på allvar” samt ”undersöker frågan om en extern utredning”.