NFT blev trendigt 2022 – inte minst inom konstvärlden. Men idag har det digitala ägarbeviset rasat i värde. Enligt ny statistik är 95 % totalt värdelös.

Statens konstråd hakade på NFT-tåget och lanserade i december 2022 konstverket Folkfigur, av konstnären Ilja Karilampi. I tre månader kunde allmänheten minta NFT i konstverket, med andra ord gratis äga en bit av verket digitalt.

Projektet landade på 300 000 kronor. En investering som Statens konstråd försvarar.

– Det var ett pedagogiskt projekt som sprider kunskap om vad NFT är, vad den gör och hur den digitala sfären påverkar hela samhället, säger Edi Muka, kurator på Statens konstråd, till SVT och fortsätter:

– Det ställer också frågor om ägandeskapet, vad samlar vi – och varför.

”Tagga ner”

Projektet sticker i ögonen på andra som anser att en myndighet inte ska satsa skattepengar på den här typen av konstprojekt.

– Statliga myndigheter och institutioner ska inte blåsa på olika hajps. Konstrådet behöver tagga ner och tänka efter vad de håller på med, säger konstkritiker Dennis Dahlqvist till SVT.

Han beskriver också Statens konstråds pedagogiska motivering som ”bludder”:

– Det här är skattepengar, vi leker inte med dem. Försök att göra lite seriösare projekt, säger han.

Ny publik

Statens konstråd har i uppdrag att spegla samtiden i det offentliga rummet, och till SVT säger Edi Muka att avsaknaden på konstprojekt i den digitala sfären tidigare varit en brist hos myndigheten. Han uppger också att Statens konstråd brukar kosta på sig att vara mer experimentella i arbetet med tillfälliga projekt.

Oberoende varaktighet anser Dennis Dahlqvist att det inte är myndighetens roll:

– Statens konstråd har helt tappat det. Det här kan knappast vara deras roll.

Edi Muka däremot menar att så visst är fallet:

”Den digitala utvecklingens påverkan i samhället och på konsten är stor och pågående. Därför är det del av vårt uppdrag att undersöka detta”, skriver han till SVT.