Richard Fords nya roman ”Kanada” utspelar sig i den amerikanska delstaten Montana på 60-talet och på andra sidan gränsen, i grannlandet i norr.

– Jag försöker inte porträttera Kanada eller USA. Med ord försöker jag skapa en trovärdig fond mot vilken romanfigurerna, som är viktigast för mig, kan göra det de gör, säger Richard Ford. 

Gränsen till grannlandet

Den femtonårige Dell Parsons stadgade medelklassföräldrar rånar en dag en bank. Från hemmet i staten Montana, förs Dell över gränsen till grannlandet, Kanada. Det är resa Richard Ford gjort många gånger.

– Jag fylls alltid av spänd förväntan på väg från USA till Kanada. En känsla av att jag färdas mot en bra plats. En plats som skänker stryka och som är bekväm med sig själv på ett sätt USA sällan är, säger han.

”Vuxna livets förmågor”

Kanada är annorlunda men ändå så likt sitt södra grannland, romanens perspektiv är femtonåringens. Han försöker förstå sina föräldrar, sin syster och sin nya tillvaro.

– En av de vuxna livets förmågor är att kunna se vad som skiljer sig hos saker som verkar lika. Samt vad som förenar saker man utgår från är olika. Att kunna göra den åtskillnaden i tanken och erfarenheten är att vara vuxen. Det var bland annat därför jag skrev om det, säger han.

Oskarpa gränser

Det handlar om livets krokiga bana, vår bristande förmåga att uppfatta ögonblicket när vi slungas i en annan riktning.

– Vi uppfattar inte dessa förändringar särskilt ofta. Det är konstens uppgift, och min boks uppgift om man läser den att avgöra var dessa förändringens gränser kan urskiljas. Boken ger en känsla av de flyktiga gränserna mellan gott och ont. Mellan Kanada och USA, ungdom och vuxenlivet. Gränser som blir oskarpa. Men med boken som filter får man kanske en djupare och mer glädjefylld insikt om sitt liv, säger Richard Ford.