När Putin besökte Belgrad 2019 var Kusturica på plats. Foto: Michael Klimentyev / Sputnik / Kremlin pool

Stjärnregissören Kusturica tar över ryska arméns teater

Uppdaterad
Publicerad

Den serbiske stjärnregissören Emir Kusturica har tackat ja till uppdraget som den ryska arméns nye teaterregissör. Han ska sätta upp föreställningar av sovjetiska filmklassiker, och vill ”bevara klassiska värden”, enligt den ryska nyhetsbyrån TASS.

Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu har erbjudit den serbiske regissören Emir Kusturica tjänsten som konstnärlig ledare för den ryska arméns teater i Moskva, skriver den ryska nyhetsbyrån TASS.

Kusturica har tackat ja och säger att det är en stor ära. ”Ryska arméns teaterscen har en lång historia och tradition”, säger Kusturica via det ryska försvarsministeriet.

Tanken är att han ska sätta upp föreställningar av sovjetiska filmklassiker som Och tranorna flyga (1957), så väl som sina egna filmer.

Under mötet med den ryska försvarsministern ska Kusturica ha uttryckt vikten av att ”bevara klassiska värden, i en värld i snabb förändring.”

Tidigare proryska uttalanden

Kusturica har tidigare visat sitt stöd till Ryssland. I samband med övertagandet av Krim sa han att han alltid betraktat det som en del av Ryssland och att händelseutvecklingen är en naturlig process. Han har också fått en utmärkelse av Putin för sitt arbete med att främja den ryska kulturen.

Emir Kusturica är också känd från bandet The no smoking orchestra (Zabranjeno pusenje) – kultförklarat i 80-talets Sarajevo.

2015 skulle bandet uppträtt i Kiev, men konserten ställdes in efter omfattande kritik från kulturarbetare och aktivister. Kulturdepartementet befarade att konserten skulle leda till massprotester på grund av hans proryska uttalanden. Sedan dess har bandet gjort flera spelningar på Krimhalvön.

2018 tillägnade Kusturica en låt till den ryske försvarsministern Sjojgu, som nu erbjudit honom jobbet på teatern.

En kontroversiell figur

Kusturica är forna Jugoslaviens främsta filmregissör, med filmer som Svart katt, vit katt och Zigenarnas tid. Han är flerfaldigt prisad och har bland annat fått Guldpalmen på filmfestivalen i Cannes för När pappa var borta (1985) och Underground (1995).

Han har också tidigare varit föremål för kontrovers. Efter kriget på Balkan har han anklagats för att sprida proserbisk propaganda i sina filmer.

I fjol avslöjade Kusturica att han skriver en bok om Nobelpristagaren Peter Handke, som också han fått skarp kritik för att ha tagit ställning för Serbien i kriget på 90-talet.

Kontroverserna har lett till att delar av filmvärlden bojkottat tillställningar han varit del av. Men flera har också visat sitt stöd. Så sent som förra veckan mottog Hollywoodstjärnan Johnny Depp en medalj av Serbiens president Aleksandar Vucic, och i sitt tal tackade Depp Emir Kusturica, för att ha ”gett honom nytt liv”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.