Det går bra för svensk litteraturexport. Enligt en ny undersökning gjord av Svenska Förläggareföreningen tillsammans med förlagsagenter och fristående agenturer så har utlandsrättigheter till verk av svenska författare inbringat totalt 336 460 231 kronor under år 2018.
Jämfört med en tidigare uppskattning som Svenska Förläggareföreningen gjorde 2008 har siffrorna mer än tredubblats under de senaste tio åren.
– Deckarboomen slog igenom runt 2008 utomlands, så det är en väntad utveckling. Sen är siffrorna inte riktigt jämförbara då de tagits fram på olika sätt, säger litteraturvetaren Andreas Hedberg som skrivit rapporten, och fortsätter:
– Man förknippar ju Sverige med god kvalitet när det kommer till litteratur. Det är välskrivna berättelser.
Svenska barnböcker: “Unika på flera sätt”
Ett tydligt mönster är att försäljningen av barnböcker fortsätter att gå bra utomlands. Astrid Lindgren är ständigt en av Sveriges mest översatta författare och i Japan har Selma Lagerlöfs barnböcker varit populära under en längre tid. Men även andra, mer moderna barnboksförfattare har väckt intresse utanför Sverige.
– När det gäller svenska barnböcker ser man dem som rätt unika på flera sätt. Till Exempel så har barnperspektivet där barnet är i centrum, det socialt progressiva och det naturliga, till exempel att de ofta utspelar sig i landsbygdsmiljö blivit unikt för svenska barnböcker, säger Andreas Hedberg och fortsätter:
– Astrid Lindgren går fortfarande bäst vilket är väldigt anmärkningsvärt då alla andra författare på topplistorna byts ut. Men även senare barnboksförfattare går bra som Lin Hallberg, Martin Widmark och Sven Nodqvist, så det är bredare än bara Astrid Lindgren.
Tufft på amerikanska marknaden
Trots framgångar i länder som Japan, Tyskland och Danmark så är det betydligt svårare att slå sig in på den amerikanska marknaden. Enligt Andreas Hedberg beror detta på att språk som man tenderar att översätta mycket från brukar vara ganska slutna i motsatt riktning. Något som man nu också börjar se i Sverige.
– Intressant är att ju mer framgångsrik svenskan blir som översättningsspråk, ju mindre översätter vi litteratur till svenska, säger han.
Större krav på kvinnor inom kriminalromaner
Utöver barnlitteratur är också kriminalromaner bland de mest populära genrerna utomlands. På listan över de mest översatta svenska författarna mellan 2014-2018 ligger Camilla Läckberg och Lars Kepler tvåa och trea med enbart Astrid Lindgren och Martin Widmark framför sig. Men enligt Andreas Hedberg börjar intresset för den svenska mordgåtan sakta svalna av.
– Det börjar komma signaler om att deckare är svårare att sälja in utomlands, så det finns nog anledning att kolla på andra genrer som kan ersätta deckaren på sikt. Det har redan börjat komma ett antal framgångsrika feel good-romaner som möjligen kan vara något. Även deckargenren bör förnyas om man ska nå ut i framtiden. Till exempel bör den “förkvinnligas”, då deckare med mannen i centrum börjar bli väldigt svåra att sälja in.
Tror du att den svenska litteraturexporten kommer att fortsätta vara framgångsrik?
– Det är inget man kan ta för givet. Det bygger på att man är väldigt aktiv som agent och att det finns översättare och statliga bidrag. Å andra sidan är det här processer som satts igång och kommer att fortsätta.
De 20 mest översatta svenska författarna 2014–2018 (antal utgåvor på andra språk än svenska)
1. Astrid Lindgren: 314
2. Martin Widmark: 184
3. Camilla Läckberg: 146
4. Lars Kepler: 104
5. David Lagercrantz: 102
6. Fredrik Backman: 95
7. Henning Mankell: 89
8. Åsa Larsson: 88
9. Kristina Ohlsson: 87
10. Håkan Nesser: 83
11. Sven Nordqvist: 76
12. Stieg Larsson: 74
13. Ulf Stark: 74
14. Rose Lagercrantz: 68
15. Jonas Jonasson: 63
16. Selma Lagerlöf: 58
17. Michael Hjorth: 57
18. Jujja Wieslander: 57
19. Helena Bross: 54
20. Leif G. W. Persson: 54
Källa: Kungl. biblioteket (onlinesökning 2 juli 2019)