Stora journalistpriset delas ut i fem kategorier: årets avslöjande, årets berättare, årets förnyare, årets röst samt Lukas Bonniers stora journalistpris.
Prissumman i varje kategori är 100 000 kronor.
Årets berättare:
Terrorsyskonen i P3 dokumentär av Karwan Faraj och Rosa Fernandez. Om tre syskon som reser från Göteborg till Syrien. En av dem döms för terrorbrott.
– Det är väldigt svårt och det gäller att vara tydlig. Men samtidigt kunna ifrågasätta vad som sägs för det finns alltid olika versioner om varför folk drar till IS. Vi vänder på alla stenar, säger Karwan Faraj.
Varför letade ingen efter försvunna Asad, Dagens Nyheter, av Viviana Canoilas. Om en tonårspojke som dödades av en vän.
– Jag har sett tidigare hur personer förminskas och inte tas på allvar. Kanske för att de ser ut som de gör eller bor i ett speciellt område. Jag upplevde att de blev behandlade på ett annat sätt än den som stod bakom glaset på polisstationen, säger Viviana Canoilas.
Branden, SVT, om diskoteksbranden i Göteborg 1998, av Kenny Adersjö, Marcos Hellberg, Lisa Jonsson och Jonas Steken Magnusson.
I dokumentären finns ingen speakerröst, anledningen var att komma nära, förklarar Jonas Steken Magnusson:
– Vi ville ge mer utrymme åt de här fyra personerna som är seriens huvudobjekt, det är ingen reporter som tar plats.
Årets förnyare:
Världens sämsta indier, SVT, av Malin Mendel. David Batra åker till Indien för att söka sina rötter.
– Programmet är en bra blandning och vårt samspel är humoristisk eftersom David är så feg och jag tvingar honom att göra olika saker. Men jag kan ändå använda min journalistik, även om ingången och tonen är en annan, säger Malin Mendel.
Ebbas historia, Svenska Dagbladet junior, av Stina Cederholm. Om terrordådet på Drottninggatan.
– Ebba älskade att läsa och skriva och hennes mamma undrade om det fanns något som vi kunde göra ihop. Det var fantastiskt hela vägen, vi fick mycket respons om att lärare och vuxna berättade om att de haft samtal med barn om vad som händer när man förlorar någon, säger Stina Cederholm.
Uppdrag mat, Aftonbladet, av Mauri Hermundsson. Youtubesatsning om mat.
– Mat är ett väldigt brett ämne, de flesta äter tre gånger om dagen. Det är närvarande i våra liv, ändå kan man smala av ämnet.
Årets röst:
Jag drack när jag var ledsen, jag drack när jag var glad, Dagens Nyheter, av Hanna Hellquist. Om alkoholmissbruk.
– Jag har ingen gräns vad gäller det jag skriver. Det är därför jag är så jävla glad för det här. För det är ett jobb också, jag drar gränsen när TV4 ringer och vill att jag ska prata ut med Malou om alkohol. Men att skriva om det själv, att skriva bra, då är det viktigt och då har jag inga gränser.
Historien om mammas lidande bär många namn, Expressen, av Patrik Lundberg. Inspirerad av Édouard Louis roman Vem dödade min far, fast om det svenska klassamhället.
– Jag läste mycket statistik. Trots att jag är kolumnist försöker jag jobba som alla andra reportrar. Jag hittade rapporter från SCB om att arbetarkvinnor lever kortare än medelklasskvinnor och att klyftan blir större, och det tyckte jag var konstigt. Jag började gräva i min mammas historia och då blev det den här texten.
Veckorevyn, Irena Pozar. Tog över Veckorevyn och driver den online efter att papperstidningen lades ner.
– Jag har fått ganska mycket gratis, för det räcker med att man tar den här målgruppen på allvar för att nå genom bruset. Och det säger en del om hur lite på allvar de tas av övriga mediasverige, säger Irena Pozar.
Årets avslöjande:
Swedbank och penningtvätten, SVT:s Uppdrag granskning, av Joachim Dyfvermark, Linda Larsson Kakuli och Per Agerman.
– Det är ett ganska torrt och svårt ämne, global korruption och penningtvätt, men det är grunden till många problem. Den här typen av pengar som flödar är också fundamentet som håller de här regimerna på plats, säger Joachim Dyfvermark.
Barnen som inte fanns, Sydsvenskan, av Andreas Persson. Om fem barn som inte gått i svensk skola utan att det har upptäckts av samhället.
– Jag satt hemma en kväll i februari och gick igenom förvaltningsrättsdomar och hittade den här domen. Där fanns detaljer som jag tyckte var märkliga. Detaljer som jag inte sett förut i förvaltningsrättsdomar. Många barn blir omhändertagna, men här fanns begrepp som gjorde att jag inte fick ihop det, säger Andreas Persson.
FN och mörkläggningen, SVT:s Uppdrag granskning, av Ali Fegan och Axel Gordh Humlesjö. Om mordet på Zaida Catalán.
– Det har varit ett fantastiskt år och vi har redan fått ett par priser för den här FN-grejen. Men det har varit svårt att fira för det är ett så brutalt sammanhang. Men nu har jag bestämt mig för att fira, säger Axel Gordh Humlesjö.