Skandalscenerna på Tele2 Arena under derbyt mellan Djurgården och AIK fick justitieminister Gunnar Strömmer (M) att kalla till krismöte och Svenska fotbollförbundet att tillsätta en haverikommisson.

Förbud mot bortasupportrar på derbyn är ett förslag som har lyfts i debatten. Sedan tidigare arbetar ordningsmakten för att få bort olaglig pyroteknik från svenska läktare.

Men hårdare tag riskerar att få motsatt effekt, säger Josip Ladan. Ultrasgrupperna, som utgörs av de mest engagerade supportrarna på ståplatsläktarna, lägger stor vikt vid att inte låta sig styras av utomstånde.

– Många missar att ultraskulturen är en subkultur. Liksom andra subkulturer svetsas samman ännu mer av extern repression. Ju fler åtgärder som läggs på dem eller att de kritiseras, desto starkare kommer de enas.

”Förändring sker internt”

Ekim Caglar, författare med fotboll och politik som expertområde, säger att det finns exempel på hur ultrasgrupperna förändrats – men då har det skett genom interna diskussioner.

– Det sker sådana skiftningar hela tiden. Det har varit en levande diskussion om till exempel bangers, alltså knallskott som ger ifrån sig höga ljud. Och det finns en klar bild om att vissa beteenden inte är acceptabla: som att bengaler flyger in på familjeläktaren.

Att ultrasgrupperna skulle sluta med pyroteknik ser de båda som uteslutet – det är för hårt rotat i kulturen. Men för att komma till rätta med andra ordningsstörningar behöver man arbeta i nära dialog med supportergrupperna, tror Ekim Caglar.

– Jag tycker man kan vända sig till organisationer som har en grund i supporterrörelsen. Då kan man stävja den här typen av problem samtidigt som man får en förståelse för subkulturen.