Anders Dahlberg har tillsammans med journalisten och biologen Anna Froster skrivit boken Svamparnas förunderliga liv: Vad en svampplockare behöver veta om underjorden.

– Svamparnas roll i historieböckerna har varit lite förminskade kan man säga, säger Anna Froster när författarduon gästar Morgonstudion under onsdagen.

”Åt hellre sågspån om man svalt”

Under lång tid rådde så kallad mycofobi, det vill säga en överdriven rädsla för svampar, bland allmänheten.

– Vanligt folk såg svampar som något ganska obehagligt och opålitligt. Det var en pikant detalj för överklassen, men vanligt folk åt hellre sågspån om man svalt, berättar Anna Froster.

För att få folk att äta mer svamp fick staten gå in.

– Myndigheterna hade kampanjer för att missionera och få folk att äta svamp. Man tänkte att ”den här resursen måste man ta vara på i svälttider”, säger Anna Froster.

Otroligt viktig i naturen

Svampar är en av jordens äldsta livsformer och utan dem hade till exempel inga träd funnits.

– Vi ser växterna och vi ser djuren, men vi ser inte svamparna. Och de är många, de är mikroskopiska och de betyder otroligt mycket för alla processer i naturen. De sköter om nästan all nedbrytning, säger Anders Dahlberg.

Är svenskar mer skeptiska till svamp än andra?

I år har det rapporterats om att det är rikligt med svamp, bland annat i Uppsalas skogar. Och trots att många njuter av svampplockning är svenskar överlag mer skeptiska till svamp än andra nationaliteter.

– Även idag ligger vi längre ut på mycofobiskalan än vad många andra länder gör. I östra och södra Europa så känner vanligt folk till mycket fler sorter. Här klamrar vi oss fast vid kantarellerna, säger Anna Froster.