Om ditt hem börjar brinna, vad räddar du först? Det är en klassisk fråga, och de flesta av oss kan nog räkna upp ett par saker som vi verkligen vill bevara.
Men när Sveriges museer ska svara på samma fråga blir det svårare.
En del av museernas arbete med förberedelse för en katastrof handlar om att göra listor över vilka föremål som först ska räddas vid till exempel en brand eller en vattenläcka. Dessa listor ska sedan direkt överlämnas till räddningstjänsten när de kommer till platsen.
Svårt att välja
Få museer vill berätta om vilka prioriteringar de har gjort. De menar att det är en säkerhetsfråga att inte offentligt berätta vilka föremål de valt ut och var i museet de finns.
Men många museer som Kulturnyheterna talat med berättar om hur svårt det är att välja bland sina föremål.
Erika Hedhammar på Riksantikvarieämbetet vägleder museer i katastrofberedskap.
– För det första ska man fundera över vad man absolut inte kan vara utan. Sedan måste man fundera över vad som är möjligt att få ut ur museet med tanke på storlek och vikt, säger Erika Hedhammar på Riksantikvarieämbetet.
Kulturhistoriska värden
Östergötlands museum i Linköping reviderar just nu sina listor, men har tidigare satt målningen Adam och Eva från Cranachs ateljé högt på listan, då den har en unik historia.
– Om katastrofen skulle hända och vi skulle tvingas bygga upp Östergötlands museum på nytt, vad är de viktiga beståndsdelarna då? Vi menar att Adam och Eva har ett oersättligt kulturhistoriskt värde, säger Anna Lindqvist
Kulturen i Lund har valt att sätta samlingen med föremål från det tyska koncentrationslägret Ravensbrück högst på listan. Föremålen samlades in när de vita bussarna kom till Lund 1945.
– Här inne vill vi rädda allt vid en eventuell katastrof, säger Charlotte Åkerman, chef för Samlingsavdelningen på Kulturen i Lund.
Alfred Nobels föremål
Ett annat av de få museer som vill berätta om hur man prioriterat är Nobelmuseet. Det har en relativt liten samling, men har ändå gjort en tydlig lista som räddningstjänsten kommer att få vid en eventuell katastrof.
– I första hand ska de rädda Alfred Nobels privata föremål, som hans väska med hans medicinflaskor och hans brevkorrespondens. I andra hand ska de rädda Alfred Nobels privata bibliotek, berättar Eva Windrup, kanslichef på Nobelmuseet.
Svåra avväganden
Men bakom besluten ligger många och långa diskussioner.
– Det är svåra avväganden, som också kan gå i strid med det som försäkringsbolag hade valt ut, säger Charlotte Åkerman.
Den uppfattningen delas av Riksantikvarieämbetet.
– När det väl kommer till kritan och man ska välja har det blivit svårt. Man tycker ofta olika i olika personalkategorier, säger Erika Hedhammar.
”Ta nåt som ser gammalt ut”
Men om man inte har gjort sin lista kan det gå som när räddningstjänsten kom till en brand i en kyrka, berättar Erika Hedhammar.
– Brandmännen började dra ut ett elpiano som de tyckte såg värdefullt ut, tills en brandledare som visste lite bättre desperat ropade, nej, ta något som ser gammalt ut.
– Den avvägningen ska inte räddningstjänsten behöva göra, den ska ha gjorts innan av de som äger sakerna.
Katastrofberedskap och restvärderäddning
Riksantikvarieämbetet har tagit fram en handbok i det som de kallar katastrofberedskap och restvärderäddning, RVR. Handboken ska vara en hjälp i det förebyggande arbetet för museer, bibliotek, kyrkor och arkivsamlingar. Riksantikvarieämbetet menar i handboken att de risker ”ett föremål kan utsättas för tenderar att öka i en främmande situation. En organiserad institution, beredd på just denna situation, kan därför klara av de för organisationen förutsägbara riskerna bättre”.
I handboken ingår till exempel checklistor för vilken utrustning som ska finnas på museet och som snabbt kan tas fram för att skydda samlingar i händelse av katastrof. Riksantikvarieämbetet rekommenderar också att man regelbundet genomför övningar med räddningstjänsten.
Källa: Handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning (RVR) för konst- och kulturhistoriska samlingar, byggnader och miljöer, Riksantikvarieämbetet (2016)