Efter att ha läst det protestbrev som undertecknats av 456 skådespelare menar Stefan Forsberg att han är i chock.

– Jag är i allvarlig chock efter det jag har tagit del av det här. Det tror jag att jag delar med alla som läst det. Jag har aldrig någonsin läst något så fruktansvärt inom scenkonstområdet som detta, säger han och fortsätter

– Jag kan bara konstatera att de strukturer och det sätt som vi försöker jobba med i de här frågorna inte alls fungerar.

För att jobba vidare med problemet kommer ett extra styrelsemöte att ske redan under onsdag kväll.

– Det första jag har gjort just nu är att jag ikväll har sammankallat hela min styrelse för att ha rådslag kring hur vi kan ta tag i detta redan imorgon bitti. Jag har ett möte senare ikväll som jag har dragit samman för att vi ska försöka börja den här processen omgående, säger Stefan Forsberg.

Inte bara förvåning

Upproret, som handlar om att större delen av Sveriges kvinnliga skådespelare gått ut med sina berättelser om sexuella trakasserier inom teaterbranschen, publicerades under onsdagen i Svenska Dagbladet.

– Tyvärr är jag inte ett dugg förvånad, det här har jag sett i alla år. Först när jag som lägsta gradens kaffeflicka på den stora teatern där jag var garderobiär och såg det ske bakom kulisserna, och nu många år senare som teaterkritiker, säger SvD:s teaterkritiker Ylva Lagercrantz Spindler.

Varför händer detta?

– Teatern om något är ju väldigt så att de reproducerar och cementerar stereotypa könsroller i sina klassiska pjäser. Har man då inte bra nytolkningar och läser texten på ett sätt som kan få bort det här så reproducerar man som sagt hela tiden gamla könsroller, säger Ylva Lagercrantz Spindler.

– Det är som att de manliga skådespelarna inte kan gå ur rollen när de går av scen utan fortsätter att vara frustande härliga kåtbockarna som sätter på husor och har älskarinnor.