Rushdies roman ”Satansverserna” släpptes 1988. Boken provocerade Irans högste ledare ayatollah Ruhollah Khomeini så till den grad att han utfärdade en dödsdom mot Rushdie i februari 1989.

Ett pris sattes på författarens huvud, en uppmaning till mord som stått kvar sedan dess.

Krävde utspel

Inom Svenska Akademien krävde några ledamöter att Akademien skulle gå ut och stödja Salman Rushdie offentligt.

Men inget uttalande gjordes, med hänvisning till att Svenska Akademien inte bör ta politisk ställning. Något som fick ledamöterna Kerstin Ekman och Lars Gyllensten att lämna sina uppdrag i protest.

”Höjningen utlösande faktorn”

Nu, 27 år senare, bedömer Svenska Akademien att tiden är mogen. I ett utspel i Dagens Nyheter tar man avstånd från dödsdomen.

Att uttalandet kommer nu beror på höjningen av priset på Rushdies huvud, som offentliggjordes för några dagar sedan.

– Höjningen av priset på Rushdies huvud var den utlösande faktorn. Den kom efter vad som sett ut som töväder i den här frågan. Vi vill markera och då var det här ett utmärkt tillfälle. Det är en fråga om yttrandefrihet, säger Tomas Riad.

Ett första steg

Är det inte en sen reaktion?

– Det är klart, om man suttit och väntat på ett ställningstagande sedan 1989 kan jag förstå att det känns sent. Men jag kan egentligen inte kommentera varför det inte gjorts tidigare, jag var inte med då.

Ska ni göra någonting mer än att skriva en liten text i Dagens Nyheter?

– Det får vi se, vi har inte tagit ställning till det. Det här är första steget.

Kerstin Ekman säger till DN att hon stöder Akademiens protest men att hon inte har några planer på att återvända till sin stol.