Per Gessle, Karin Dreijer, Håkan Hellström, Jill Johnson och många fler ur den svenska artisteliten har skrivit under uppropet.
– Jag tycker det är fruktansvärt, jag blir så ledsen och berörd, säger Jill Johnson till SVT Kulturnyheterna.
Hon understryker att subventionerade replokaler ger betydligt fler unga tillträde till musiken – och poängterar deras roll som mötesplats. För henne själv var starten i studieförbundens replokaler ”avgörande”:
– Jag fick utöva och det var inte bara hemma på flickrummet utan i en funktionell lokal. Jag är helt säker på att det lagt grunden för hela min karriär.
Värst drabbas landsbygden
Drygt 60 000 svenskar spelar i studieförbundens replokaler runtom i Sverige. Under 2024 framtill 2026 kommer en tredjedel av dessa bli av med sin replokal uppger Studieförbundens generalsekreterare David Samuelsson. Dessutom slår nedskärningen kraftigare mot vissa delar av landet.
– Vi ser generellt att landsbygd och mindre städer drabbas mycket hårdare än större städer och där vet vi ju att kulturutbudet redan är som minst, säger David Samuelsson.
Möjligheten till replokal för en ung person, utan ekonomisk backning, utanför storstäderna kommer med andra ord att minska.
Social mötesplats
Ludvig Werner, vd på branschorganisationen Ifpi, och ordförande på Musiksverige oroas också över det svenska musikundrets tillväxt när ”en viktig faktor” till det minskar drastiskt.
”Om svenska ungdomar förlorar möjligheten, via bland annat studieförbunden, att få en replokal så förlorar vi en social mötesplats som kanske är långt mycket viktigare än det svenska musikundret”, skriver Ludvig Werner i ett mejl.
SVT har varit i kontakt med kulturminister Parisa Liljestrand som avböjer kommentar och hänvisar till utbildningsministern.
I ett skriftligt svar till Kulturnyheterna skriver utbildningsminister Johan Pehrson att:
”Jag har förståelse för att studieförbunden nu behöver göra sina egna prioriteringar, samtidigt som det statliga stödet fortsatt ger goda möjligheter till en bred och levande folkbildningsverksamhet. Det är också viktigt att påminna om att ansvaret för folkbildningen är gemensamt där staten, regionerna, kommunerna och huvudmännen alla behöver ta sitt ansvar för finansiering.”
