Biografägare, filmskapare och de som hyr ut film – alla berörs de av det svenska filmavtalet. Det reglerar vem som får pengar, var filmer ska visas och mycket annat. Det är grunden för svensk film.
Till nyår skulle regeringens särskilda utredare Lennart Foss presentera film-Sveriges nya avtal, men datumet sköts fram. Efter massor av kritik, förslag och rena motförslag ligger nu filmavtalet för åren 2013-2015 färdigt. Parterna har enats, och det nya avtalet ska undertecknas slutligt i höst.
”Konstruktivt arbete”
Det har inte varit helt säkert att ett avtal skulle kunna nås. Förhandlingens olika parter har varit långt ifrån sams och det ryktades om att man kanske skulle tvingas förstatliga hela avtalet. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) är glad att slippa det:
– Jag vill tacka övriga parter för ett konstruktivt samarbete (...) Det är bra för svensk film att staten, film- och tv-branschen även fortsättningsvis tar ett gemensamt ansvar, säger hon i ett uttalande.
Slopat biokrav
Den stora nyheten i filmavtalet är att långfilmer kan få ekonomiskt stöd, även om de inte premiärvisas på bio. Det var en av förändringarna som Film- och tv-producenterna krävde, och trots att Biografägarna protesterade så sent som natten till idag, ska nu förslaget bli verklighet.
– Vi ser väldigt mycket film i dag, men alla filmer ser vi faktiskt inte på bio, så därför är det idag inte rimligt att ha ett sånt krav, säger Adelsohn Liljeroth till Kulturnyheterna.
Och Thomas Runfors, informationschef på SF Bio, är nöjd med det nya avtalet trots förändringen:
– Om vi inte var det hade vi inte skrivit på. Biograffönstret drar fortfarande in mest pengar till svensk film och är viktigast för Filmsverige, säger han till TT.
30 nya miljoner per år
Känt sedan tidigare är det att staten ökar sitt bidrag lite. 200 miljoner kronor går man in med i det nya avtalet. Enligt kulturministern ökar pengarna i avtalet med 30 miljoner kronor om året, som främst ska satsas på dramaserier och barn- och ungdomsfilm.
Det nya avtalet är mer detaljerat än det förra, som började gälla år 2006. Ett par av målen är att svensk film ska ha den högsta marknadsandelen i Norden för nationellt producerad film och att antalet biobesök ska öka i landet.
Ett annat mål är att förhandsstöden ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män, inom kategorierna manusförfattare, producent och regissör. Könsfördelningen i de olika kategorierna ska redovisas varje år, för att öka jämställdheten på filmområdet.