Ett världsminne är dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek som anses ha stort värde för mänskligheten, skriver regeringen. Sverige har sedan tidigare sju världsminnen.

– Det var banbrytande för vi var ensamma om det, säger Anna Karin Hermodsson, ställföreträdande riksantikvarie om tryckfrihetsförordningen från 1766.

Allt är tillåtet

När den första svenska tryckfrihetsförordningen antogs bestod den av två delar, skriver Kungliga biblioteket:

• Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
• Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.

– Allt är tillåtet utom det som är förbjudet – det finns en viss sekretess, och så har vi än idag, säger Anna Karin Hermodsson.

Ständiga hot

Källmaterialet bevaras på Riksarkivet och Kungliga biblioteket och det är de dokumenten som nu får världsminnesstatus.

Johan Taubert är vd på Tidningsutgivarna och ser en del bekymmer med dagens tryckfrihetsförordning.

– Det finns flera ständigt pågående hot. Det kommer ny lagstiftning med goda intentioner, men följdeffekterna blir att man inskränker tryckfriheten, säger han.

Se lagtexten från 1766 och intervjuer med Anna Karin Hermodsson och Johan Taubert i klippet.