Listan innehåller en rad olika låtar av svenska artister som Abba, Robyn och Cornelis Vreeswijk men också internationella produktioner där svenskar varit inblandade, exempelvis Justin Timberlakes hit ”Can't stop the feeling”, som är skriven och producerad av Max Martin.
– Det är ju en lite skrytig lista som går ut på att visa upp den musik som gått bra framför allt internationellt, snarare än att visa upp den bredd som finns i Sverige, säger Kulturnyheternas musikkritiker Tali da Silva.
Hon reagerar även på att listan inte innehåller dansbandsmusik, gangsterrapp, eller så kallad epadunk. Genrer som drar stor publik.
Borttagna från listan
Det enda klassiska inslaget på listan var till början ett verk tonsatt av Kurt Atterberg. Men det plockades bort efter att Kulturnytt i Sveriges Radio kontaktat EU-minister Jessika Roswall om att Atterberg, som dog 1974, anklagats för att ha haft nazistsympatier.
”Vi kände inte till det här, men har nu plockat bort låten och ersatt den med en annan klassisk låt”, säger Erik Wirkensjö på ordförandeskapets kommunikationssekretariat till Kulturnytt.
Även låten ”Carolus Rex” av metal-bandet Sabaton har plockats bort. Enligt Ordförandeskapets kommunikationssekretariat beror det på en kontroversiell spelning på Krimhalvön 2015.
Framtagen internt på regeringskansliet
Listan inleds med Abbas ”Dancing queen” och Robyns ”Dancing on my own”. Även Yung Lean, Monica Zetterlund och Avicii går att höra. Enligt EU-minister Jessika Roswall (M) är syftet med listan att ge en bild av Sverige som land men även att visa just en musikalisk bredd.
Samtidigt är låtarna på listan framröstade internt bland regeringskansliets medarbetare, med inspiration från Svenska institutets Spotify-lista ”National day of sweden”.
Skulle du säga att det är representativt för vad svenska folket lyssnar på?
– Jag tycker att den innehåller mycket av vad jag lyssnar på men även att den saknar en hel del som jag lyssnar på, så den kanske inte är helt representativ. Det är säkert mycket som saknas men det är en lista som innehåller både nytt och gammalt, säger Jessika Roswall till Kulturnyheterna.
Kort om EU-ordförandeskapet
Sverige är ordförande 1 januari – 30 juni 2023.
Ordförandeskapet innebär att Sverige kommer att planera och leda arbetet i ministerrådet samt företräda rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner.
Som ordförande kommer Sverige att leda cirka 2 000 möten i Bryssel och i Luxemburg, och cirka 150 möten i Sverige.
Det första mötet i Sverige sker i januari i Jukkasjärvi, där också kungaparet deltar.
Utöver ministrarna kommer ungefär 200 svenska tjänstepersoner att leda olika arbetsgrupper i rådet.
Sverige har tidigare varit ordförande 2001 och 2009.
Rådets ordförandeskap roterar mellan EU:s 27 medlemsländer var sjätte månad. Under hösten 2022 är Tjeckien ordförande.
Källa: Regeringen
