Sydafrika brukar ses som motorn i den afrikanska konstscenen men i Europa har landets konst lyst med sin frånvaro. Nu verkar Europa redo att bryta isoleringen: intresset för konst från de afrikanska länderna är stort, vilket syns på konstbiennalen i Venedig.

I år är det sex konstnärer som är verksamma i Sydafrika som har intagit slottsparken i Wanås i Östra Göinge i Skåne.

Historiska spår

I den idylliska skånska bokskogen står konstnärens Mary Sibandes purpurklädda kvinna. Hon bär samma lila färg som polisen i Kapstaden sprejade demonstranter med i Kapstaden 1989.

– Hon talar mycket om att historien har lämnat spår i befolkningen, i gester, i rörelser, i kroppen. Den är inte ett avslutat kapitel. Sedan ett tiotal år så har konstväldens begrepp av internationellt vidgats och också börjat omfatta större delar av världen, säger intendenten Elisabet Millqvist. 

Konstnärerna är födda medan apartheidlagarna styrde Sydafrika då själva kroppen blev spelplats för en konflikt. Varje individ har olika erfarenheter av den tiden. Igshaan Adams bakgrund är en blandning av både olika etniciteter och religioner. Han uppfostrades som muslim av sin kristna mormor och i bön böjer sig en beslöjad gestalt i hans verk ”I am You”.

– Jag känner att jag alltid är mittemellan. Mellan svart och vitt, mellan islam och kristendom, mellan man och kvinna som homosexuell. Det verkar alltid vara en plats som jag upptar mittemellan, säger konstnären Igshaan Adams.

Barriärer

Konstverken ställs ut med temat barriärer. I vissa fall är det rent fysiska bärriärer som Hannelie Coetzeees vildsvin, suggan som fastnat mellan träden.

Inne i konsthallen laddar konstnären Kudzanai Chiurai, som själv är migrant från zimbabwe, välbekanta bilder med nya berättelser.

På nedervåningen ekar böner insamlade från 97 trosinrikningar i Malmö, där konstnären James Webb knackade dörr under flera månader.

– Att lyssna innebär att vara uppmärksam och visa respekt mot någon. När du kommer till utställningen så tar du av dig skorna och vandrar från högtalare till högtalare. Det är upp till publiken att gå ner på knä för att nå högtalaren och kunna lyssna på rösten, säger James Webb.

Kroppen

Nandipha Mntambos verk handlar ofta om kroppen. Förr var det i kohud och nu är det med en mamma som livmoder i alminium.

– För mig är det en lek med tanken om att bli sedd och inte bli sedd, vara skyddad i jämförelse med att gömma sig. Jag gillar det där utrymmet mittemellan, säger konstnären Nandipha Mntambo.

Vad tror du gör din konst sydafrikansk?

– Jag tror inte att det är någonting som gör min konst sydafrikansk. Visst jag kommer från Sydafrika, jag bor i Sydafrika, jag är svart, jag är kvinna. Dessa etiketter existerar och jag kan inte skilja mig från det. Men jag tror att min förståelse av omvärlden och hur jag passar in i världen är så mycket mer komplex än det, säger Nandipha Mntambo.

Utställningen öppnar söndag 17 maj pågår till 1 november.