– Får jag ha mina solbrillor på mig?, frågar Owe Thörnqvist.
– Helst inte, blir svaret.
– Här är det tamigfan jag som bestämmer, replikerar Thörnqvist och röjer vidare.
Han är 87 år och tävlar för första gången som artist i Melodifestivalen. Rekordgammal i sammanhanget. Behandlad på intensivvårdsavdelning runt jul för elak lunginflammation. Jobbar på i övrigt.
– Jag fick ett lockrop från SVT. Och det var inga pengar som lockade, det kan jag lova. Svett, möda och trevligt sällskap.
– Först fick jag en fråga om att helt förutsättningslöst lyssna på en melodi och bearbeta texten. Det gjorde jag, bearbetade fram en politisk variant, säger Owe Thörnqvist.
Ville skriva om försvaret på Gotland
Texten uppskattades emellertid inte av upphovsmännen, men ungefär så här var det tänkt:
– Eftersom jag är vinterboende i Florida där alla tv-kanalerna skanderat ”Trump, Trump, Trumpelitrump”, kan man inte låta bli att lyssna och bli lite förtvivlad: tänka på att om de lättar sanktionerna där, kommer Putin att säga ”hej, här har vi Baltikum och där är Sverige, aha!”
– Jag skrev den första varianten om våra hotfulla grannar i öst. Hur är det med Slite hamn? Kanske Putin köper den för en ringa penning. ”Gotland Yard är kanske inte världens vassaste värn” – där fick jag till det, tyckte jag och SVT också först men som sagt, det blev den här låten istället. The boogieman blues.
Vad tyckte du om att byta ut Gotland yard?
– Ja, det får man väl göra om man vill vara med i svängen. Man får tåla lite törnar. Thörnqvist heter jag ju.
Konsulterade Joe Labero
Nu blir det korv istället. Låten Boogieman blues skrev Owe den 15 september på mellan fyra och sex timmar med en synt och röstmemo-funktionen på sin smarta telefon.
Det blir något slags allsångskompatibelt retrospekt över karriären. Men om Thörnqvists ”Varmkorv boogie” egentligen var en 50-talets ”protestvisa från arbetarklassen”, som han själv säger, är mello-korven ofarlig bortsett från eventuella, sceniska effekter.
– Kanske ska vi försöka oss på ett visuellt gags. Hur får man luftburna korvar som svävar upp så här, symboliskt? Jo, man ringer Joe Labero! Det gjorde jag från Florida. ”Jag är i Vegas”, svarade han, ”men jag har en konstruktör”. Denne skulle mot en liten avgift kunna… Ja, kvalitet kostar pengar... Vi håller på och grubblar nu. Vi får se på lördag.
– ”Väderburna vurrar” – det vore något i Expressen!
Owe Thörnqvist illustrerar hur det kommer att fungera. När han ropar ska publiken svara och sedan plockar han fram munspelet. Vid intervjutillfället fungerar instrumentet dåligt på grund av pyttipannarester.
– A man’s got to do what a man’s got to do. Och vad ska den här boogiemannen göra då? Jo, han sjunger visorna.
Kan tänka sig ny, politisk text
Owe Thörnqvist säger att han improviserar hela tiden. Ett ”jazzifikationssyndrom”. Faktum är att alla jazzmusiker därför borde ha kompositörsarvode var fjärde takt, tycker han.
– Dibibababapadupapa, så där kan man hålla på och kuppa.
Gäller det ord också?
– O ja, stup i ett.
Kan du tänka dig att ändra texten på lördag?
– Ja, jag ändrade faktiskt i en dagvers. Jag skrev dagverser i många år i Dagens Nyheter men nu har jag gjort uppehåll. Så här skrev jag.
Owe Thrönqvist byter solglasögonen mot läsglasögon och citerar sig själv från ett papper:
– Det här är ganska aktuellt och går i lite moll:
Har det skett det där som aldrig borde hänt?
Förenta staterna har valt till president –
En nyckfull, oredlig hök – ska regera på försök
Mens världen hotar att gå upp i rök.
Han installerades med skrål och prål och prakt
Mens länder skövlades i målmedveten slakt.
Är man regeringskompetent – om man är faktaresistent?
Då blir en outtalad sanning permanent.
I USA kan vem som helst bli president. Är du med på den?!
Är det här någonting du skulle velat ha med i Melodifestivalen?
– Why not.