När Kulturnyheterna når Laurie Halse Anderson känner hon sig ”förbaskat glad” och säger att utmärkelsen är en dröm som besannats, särskilt med tanke på Astrid Lindgrens betydelse för barn i hela världen.
– Jag känner ett barns reservationslösa glädje nu, det känns som att allt är magiskt och att allt är möjligt, säger Anderson.
Hon debuterade 1996 och slog igenom med romanen ”Säg något” (”Speak”) 1999, en bok som översatts till flera språk och har filmatiserats. Hennes romaner behandlar ofta svåra ämnen, vilket juryn också uppmärksammar. I motiveringen tilll priset skriver de bland annat:
”Med varsam intensitet manar Laurie Halse Anderson fram tillstånd, stämning och känslor och väjer aldrig för det allra svåraste.”
Anderson säger till Kulturnyheterna att hon fann skydd och hopp i böckerna och på biblioteken i sin barndom, när familjen hade det svårt. Som författare skriver hon bland annat om rasism, sexuellt våld, ätstörningar och mobbning.
– Vi har alltid berättat historier för att känna samhörighet med varandra och barn behöver berättelser om det svåra och det lätta, för att bli redo för världen, för att lära sig om sig själva och om andra.
Förekommer på ”banned books”-listor
Flera av Andersons egna böcker förekommer på listor över så kallade ”banned books”, böcker som i vissa stater och distrikt i USA är förbjudna i skolan och inte köps in av bibliotek. Två av dessa titlar är exempelvis ”Säg något” (1999) och ”Twisted” (2007). Anderson säger att detta beror på en högljudd extremistisk minoritet.
– Att extremister ska bestämma över vad barn får läsa är inte rätt. Barn har rätt att läsa och utforska vad de vill och den här typen av censur är arkaisk, säger Anderson.
Almapriset delas ut till minne av Astrid Lindgren och innebär förutom äran även en summa på fem miljoner svenska kronor. Vad pristagaren ska göra med dessa har hon inte hunnit tänka på än.
– Mina barn har nog många åsikter om hur jag ska spendera prispengarna, säger Anderson och skrattar.
Fakta: Tidigare Almapristagare
2022 Eva Lindström, Sverige
2021 Jean-Claude Mourlevat, Frankrike
2020 Baek Heena, Sydkorea
2019 Bart Moeyaert, Belgien
2018 Jacqueline Woodson, USA
2017 Wolf Erlbruch, Tyskland
2016 Meg Rosoff, USA, bosatt i Storbritannien
2015 Läsorganisationen Praesa, Sydafrika
2014 Barbro Lindgren, Sverige
2013 Isol, Argentina
2012 Guus Kuijer, Nederländerna
(TT)