Är Lara Croft en sexistisk pojkrumsfantasi, en feministisk förebild – eller inget av det? Ända sedan Tomb Raider gjorde entré i oktober 1996 har dess hjälte skapat dubbla känslor i spelvärlden – och intensiv debatt utanför den.

Å ena sidan var hon spelvärldens första stora kvinnliga ikon – briljant arkeolog; orädd äventyrare; livsfarlig actionhjälte – Lara Croft var motsatsen till ”dam i nöd”-klichén och vände upp och ned på vilka roller som var tillåtna för kvinnor i tv-spel på 90-talet.

”Girl power har intagit spelvärlden!”, kommenterade en lyrisk kritiker i Playstation Magazine när ”Tomb Raider” mötte sina första recensioner. Det är lätt att förstå entusiasmen: Med sju miljoner sålda exemplar blev spelet det definitiva genombrottet för kvinnliga spelhjältar.

Symbol för sexism

Men kanske var det inte riktigt läge att utropa en ny dag: Lara Crofts enorma bröst, getingmidja och minimala klädsel skapade snabbt en debatt om vem de manliga spelskaparna riktade sig mot. Istället för ett tecken på förändring blev Tomb Raider den självklara symbolen för spelvärldens sexism.  

Under 90-talet utnämndes Lara Croft till spelvärldens första sexsymbol av tidningen Time och fick hela nummer av tidningen Playboy dedikerade till sig – allt medan flåsiga fans skapade ”Nude Raider”-modifikationer (en patch som gjorde Lara Croft naken i spelen) till varje ny titel.

När filmen ”Tomb Raider” (2001) hade premiär med Angelina Jolie i huvudrollen flyttade Lara Croft-debatten ut i allmänhetens medvetande: Filmen blev den mest sedda biopremiären med en kvinnlig huvudroll genom tiderna, lanserade Jolie som en superstjärna och gjorde Lara Croft till det största hushållsnamnet inom tv-spel sedan Super Mario. Samtidigt cementerade filmens sexualisering av sin huvudperson alla fördomar om tv-spel som en svettig pojkrumskultur.

Tomb Raider för en ny tid

Precis där, i gränslandet mellan förebild och sexism, har Lara Croft blivit kvar genom decennier av spel, romaner, serietidningar och filmer. Fram tills 2013, när allt förändrades.

Intresset för Tomb Raider hade börjat svalna, och spelutvecklaren Crystal Dynamics fick i uppdrag att göra en reboot av den klassiska spelserien.

Studion skrotade minishortsen och jättebrösten, startade om hela serien från början och rekryterade ”Greys Anatomy”-stjärnan Camilla Luddington till att spela en ny tids Tomb Raider, inspirerad av Hunger Games huvudperson Katniss Everdeen. Mindre sex och våld, mer berättelse och karaktärsdjup.

Ambitionen var att skapa en mänskligare Lara Croft, och resultatet blev en revolution. ”En ny vår för Lara Croft” sammanfattade spelsajten IGN utvecklingen i en recension med toppbetyg – samtidigt som nya ”Tomb Raider” blev den bäst säljande titeln i spelseriens historia.

Alicia Vikander som nya Lara

Spelet sålde så bra att Hollywood beslutat sig för en ny film, denna gång med Alicia Vikander i huvudrollen. Det är symptomatisk för det nya spelets genomslagskraft hur Lara Crofts diskuteras idag, jämfört med på 90-talet.

– Jag är så oerhört peppad på att göra den här rollen. Lara Croft är en ikon, förklarade Alicia Vikander nyligen i en intervju med brittiska Metro. I en intervju med Hitfix minns den svenska skådespelaren hur hon spelade det första Tomb Raider-spelet:

– Jag och resten av världen var så glada över att äntligen få se en kvinnlig huvudperson i ett tv-spel.

Årtionden av ambivalens är som bortblåst – tre år efter rebooten har Lara Croft en självklar plats i den nya vågen av kvinnliga hjältar, tillsammans med karaktärer som Katniss Everdeen (Hunger Games), Rey (Star Wars) och Imperator Furiosa (Mad Max).

Kris för den manliga hjälten

På 20 års tid har Lara Croft skapat klichén om en kvinnlig spelhjälte, bränt ned den till grunden och sedan rest sig ur askan. I det nya spelet ”Rise of the Tomb Raider”, som släpps i en jubileumsutgåva nu på tisdag, syns resultatet av den resan.

Utan sitt bagage har Lara Croft en helt ny frihet. Efter två decennier i debattens centrum kan hon idag vara både sårbar och farlig – empatisk och svinig. Hon har blivit bland det närmsta spelhistorien kommit ett mänskligt hjälteporträtt.

Samtidigt har hennes manliga motparter håglöst knotat på i samma action-spår som 1996. Kommer vi någonsin att få se den manliga hjälten förnyas på samma sätt?