– Vi är inte vana vid att ledande politiker uttrycker sig på det här sättet, det är något nytt för oss, säger Lena Cousins, språkvårdare på SVT.
Donald Trumps språkbruk har visat sig vara en utmaning för svenska medier. Att göra en fri tolkning av det han säger kan i vissa fall få honom att verka mer stringent än han är. Att inte göra det kan göra översättningen obegriplig.
Shithole countries är på svenska...?
Ett exempel: Hur ska ”shithole countries” – det som Donald Trump rapporteras ha kallat somliga länder (ett uttalande han själv menar att han aldrig gjort) översättas till svenska?
Där har journalisterna haft två spår. Somliga, som Dagens Nyheter, har valt ”skithålsländer”, medan andra, som TV4 Nyheterna, valt det mer traditionella ”skitländer”.
– ”Skithål” är vanligare och har förekommit i översättningar tidigare, men det kan finnas en poäng i att peka på exakt vad Trump har sagt, att lyfta fram det grova i det, säger Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.
Olika principer krockar
I översättningsprocessen möts flera olika principer. Samtidigt som många medier försöker ha ett vårdat språk måste också begreppet förmedlas vidare på ett objektivt sätt. Dessutom ska översättningen reflektera stilen på det som översätts, utan att varken försköna eller få den ursprungliga texten att låta värre.
– Inom public service har vi kommit fram till att vi får använda grovt språk i dokumentära sammanhang. Det här är inte ”vanesvärande” eller slentrianmässigt svärande, det är citat, säger Lena Cousins.
Både hon och Ola Karlsson ser en mellanväg där begrepp både översätts och skrivs ut på engelska.
– Det är ett led i att dels återge på ett källkritiskt korrekt sätt och dels i att engelskan blir som ett andraspråk i Sverige, säger han.
”Hänger samman med Twitterretoriken”
Han spår en framtid där svenska medier inte längre kommer att översätta engelska begrepp, utan bara göra tolkningar av det som har sagt.
– Det hänger samman med den här ”Twitterretoriken” med korta och rätt ofta obegripliga ord. Där krävs det tolkningar. Det är svårt att se hur mycket det här handlar om Donald Trump och hur mycket det är en allmän utveckling i den politiska retoriken, säger Ola Karlsson.