I september 2021 publicerade Stoppa pressarna en artikel med rubriken ”Gunilla Persson stoppad vid gränsen till Sverige” där det uppgavs att Gunilla Persson ställt in en Sverige-resa då hon på grund av en skuld till Försäkringskassan skulle riskera att gripas av polis.
Men någon brottsmisstanke finns inte mot Gunilla Persson i ärendet, något Expressen tidigare rapporterat om.
I mars 2020 publicerade sajten en artikel där det beskrivs som att Gunilla Persson ”viker ut” sin då sjuttonåriga dotter på nätet. Stoppa Pressarna skriver: ”kanske inte det man förknippar med gott moderskap.”
En månad senare, i april 2020, lägger Stoppa pressarna upp en artikel med rubriken ”Gunilla Persson anklagas för djurplågeri”.
I stämningsansökan menar Gunilla Persson att rubriken får det att framstå som att hon anklagas för brottet djurplågeri – när det i själva verket handlar om beskyllningar från hennes följare i sociala medier.
– Det är artiklar där man pekar ut min klient som brottsling. Det finns inget som visar att Gunilla Persson har blivit dömd för ett brott i Sverige, säger hennes advokat Mark Safaryan.
Kräver skadestånd
Gunilla Persson polisanmälde Stoppa pressarna för förtal i september men justitiekanslern beslutade då att inte inleda någon förundersökning. Motiveringen var att fallet inte ansågs ligga i allmänhetens intresse, skriver Expressen.
Därför väljer hon istället att driva ärendet vidare som enskilt åtal mot sajtens ansvarige utgivare Daniel Nyhlén.
Under tisdagen lämnades en stämningsansökan om grovt förtal in till Stockholms tingsrätt. Gunilla Persson kräver totalt 500 000 kronor i skadestånd.
– Gunilla Persson är en tuff kvinna på alla sätt och vis. Men hon känner att det här har förföljt henne under väldigt lång tid, säger Mark Safaryan.
Medieombudsmannen är maktlös
Att driva ett enskilt åtal mot en tidning är ovanligt i Sverige. Vanligtvis kan den som anser sig blivit kränkt eller utpekad av en publicering vända sig till Allmänhetens medieombudsman som granskar fallet.
Men Stoppa pressarna har valt att inte ansluta sig till det svenska medieetiska systemet.
”Därmed kan jag inte granska dem och anmälningar som kommer till mig skrivs av. (...) Det betyder att någon som känner sig uthängd eller utsatta av dem måste gå via rättssystemet, dvs förtalsanmäla”, skriver Medieombudsmannen Caspar Optiz i ett mejl.
Kulturnyheterna har sökt Daniel Nyhlén.
Enskilt åtal:
Åtal som väcks av en enskild person, målsäganden, och inte av åklagare. Vissa brott, framför allt ärekränkningsbrott, får inte åtalas av en åklagare utan lov av den som brottet riktade sig mot. Även vid brott som faller under allmänt åtal kan enskilt åtal väckas om åklagaren beslutar att inte åtala.
Källa: Åklagarmyndigheten.