Rummet är mörkt och trots att alla här inne känner varandra vibrerar luften av oro. I den stora lägenheten i centrala Kairo där blå plaststolar nu står i rader har produktionen av ”The Square” pågått de senaste tre åren.
Den här kvällen träffas teamet bakom filmen på plats för att se den tillsammans. Dokumentären följer några av revolutionens aktivister från de arton dramatiska dagar som föregick diktatorn Hosni Mubaraks avgång år 2011 till militärens maktövertagande i somras.
Alla i rummet har upplevt situationerna i filmen. Ett starkt minne är från angreppet på demonstranter vid Masperobyggnaden, högkvarteret för Egyptens statliga radio och tv, 2011 då 28 kristna demonstranter kördes över och dödades av militär.
Många här kände dem som dödades och en del får tårar i ögonen när de ser filmsekvenserna som visar händelsen.
– Det känns som om det var i går, säger Ahmed Gohary och tittar bort.
Vill nå ut i hemlandet
Tillsammans har aktivisterna samlat enorma mängder filmmaterial, inklusive sådant som de själva spelat in. De vill att deras version av vad som har skett i Egypten ska nå allmänheten och att så många som möjligt ska se filmen. ”Framförallt egyptier”, säger Ahmed Hassan, en av dem som producerat dokumentären och som själv förekommer i den.
Men samtidigt som filmen spelas på festivaler på biografer runt om i världen – i Sverige finns den på Netflix – så har egyptiska medier ignorerat den.
– Det var först när Oscarsnomineringen offentliggjordes som tidningarna började höra av sig, säger Ahmed Hassan.
– Och nu har de hamnat i en rävsax, de måste skriva om det fantastiska att en egyptisk film är Oscarsnominerad för första gången någonsin. Men de kan inte skriva positivt om innehållet eftersom att det är regimkritiskt.
Begraven i byåkratin
Både statsägda och privata medier i Egypten är hårt hållna och sedan militären tog över makten är kritik mot regimen sällsynt. Ahmed Hassan berättar att teamet har försökt få visningstillstånd på lokala festivaler och biografer. Men byråkratin är tungrodd och pappersarbetet har varit oändligt. Det är oklart om svårigheterna att visa filmen på bio beror på att myndigheterna inte vill att den ska spridas.
Ingen av aktivisterna kan tänka sig att censurera filmen för att den ska släppas igenom av myndigheterna.
– Det viktigaste är inte att filmen går upp på bio – den måste visas på gatorna. Alla egyptier borde se filmen – och brotten som militärrådet har begått, säger Ahmed Hassan.