Granskning Sverige betalar människor för att anonymt ringa upp och spela in samtal med journalister och opinionsbildare. Samtalen klipps ihop och publiceras online i kraftigt redigerad form för att sprida hat och misstro mot opinionsbildare, journalister och vanliga människor, enligt en granskning gjord av Eskilstuna-Kuriren.

Läs mer: Hatstorm efter Eskilstuna-Kurirens granskning

Enligt journalisten Jack Werner, som har insyn i ämnet, är rörelsens syfte tydligt.

– Granskning Sverige är ganska tydligt i att de vill sätta åt vad de upplever som etablissemanget, som de anser är journalistiken i någon sorts armkrok med politikerna som styr, och att allihop tystar ned ett antal fakta som inte befolkningen får veta om. De menar att de gör den mediekritik som ingen annan står för.

Samtidigt påpekar han att vårt samhälle sannolikt aldrig har varit så genomsyrat av mediekritik som i dag.

– Det är nog inte enda människa som inte ägnar sig åt mediekritik.

Små grupperingar

SVT Nyheters tidigare ansvarige utgivare Ulf Johansson har själv blivit uppringd av Granskning Sverige vid många tillfällen. Men han uppfattar det som att rörelsen aldrig har varit så organiserad som i dag.

– Det kanske inte är så jättestora grupper egentligen, men i och med att de jobbar så organiserat har det stegrats oerhört mycket.

Enligt Jack Werner rör det sig inte om några stora grupper. Till exempel bestod nätmobben bakom hatet mot en pojke som medverkade i Åhléns reklam iklädd ett lucialinne av ett hundratal personer.

– De här är inte representativa för svenska folket, utan det är ofta små grupper människor som är ganska bra på att blåsa upp sig, säger han.

Jack Werner har skrivit en bok om en liknande gruppering som kopierade formuleringar ur dokument och spred dem på nätet. Han menar att metoderna är lite grova, men uppnår sitt syfte.

– I den meningen att om man copypastar ett argument tillräckligt många gånger får ju människor ibland känslan av att ”jag har sett det där överallt, det lär ju vara representativt”.

Journalistiken står pall

Frågan är om samtalen påverkar de journalister som blir utsatta, om de blir skrämda och inte vågar göra sitt jobb?

– Jag tror absolut att enskilda journalister kan tycka att det är djupt obehagligt att bli uppringd på det här sättet, däremot måste jag nog tro att journalistiken som institution står pall för det här, säger Jack Werner.

Ulf Johansson menar att det svåra i sammanhanget är att det finns människor som har relevant kritik mot medierna, och att man måste skilja ut dem från den här gruppen.

– De här har ju syftet att både skrämma lite och trötta ut och skapa en osäkerhet på redaktionerna huruvida vad det egentligen är som gäller. Jag hoppas verkligen att det inte lyckas i det långa loppet.

Granskning Sverige menar att de sysslar med medborgarjournalistik. Ulf Johansson håller inte med, men menar att det finns fog för självkritik.

– Jag tycker att vi verkligen ska vara självkritiska och fundera på vad har vi inte lyssnat på tidigare, men att det skulle vara den här typen av avarter som gäller kan jag absolut inte ställa upp på.