Sammanlagt 3,9 miljarder extra till kulturen under de tre närmsta åren. Därefter 760 miljoner kronor årligen – pengar som till en del redan presenterats i regeringens kulturbudget. Det föreslår utredningen för kulturens återstart som överlämnades till kulturminister Amanda Lind (MP) på torsdagsmorgonen.
Kulturcheckarna ska kunna användas som betalning både vid privata och offentliga aktörers evenemang och är tänkta att ge extra skjuts åt kulturlivets återstart.
– Kulturlivet är ju helt beroende av att publiken återvänder, av att man håller fortsatt kvalitet och relevans så att det blir angeläget att ta del av det man gör. Att restriktionerna upphör är ett enormt stort steg, men nu måste medborgarna börja hitta tillbaka också, säger Linda Zachrison, regeringens utredare.
Säger nej till kulturcheck
Folkets Hus och Parker delar uppfattningen om att det behövs långsiktiga kultursatsningar efter pandemin. Däremot vill man inte ha de kulturcheckar som föreslås i utredningen.
”Vi anser däremot att de 585 miljoner kronor som föreslås avsättas till kulturcheckar gör mycket större nytta om de används för att direkt stärka landets arrangörer”, säger vd Calle Nathanson.
Frilansare
”Från kris till kraft” heter utredningen som haft i uppdrag att sammanfatta pandemins konsekvenser för kulturen men också att identifiera åtgärder som behövs för återstarten.
Frilansande konstnärer och egenföretagare har drabbats hårdast, framhåller utredningen. De har samtidigt sämre möjligheter att få del av näringspolitiska insatser. Låga och oregelbundna inkomster gör det också svårare att ta del av de generella trygghetssystemen. Därför är det ”ytterst angeläget” att pågående utredningar tittar på konstnärers villkor.
Digitalisering och kulturskola
Den digitalisering som genomförts under pandemin har gjort det tydligt att det behövs större kunskap om hur upphovspersonerna ska ersättas. Till exempel ingår inte e-böckerna i biblioteksersättningen vilket gör att författarna går miste om pengar. Just bibliotekens utlån av e-böcker kräver en egen utredning, enligt ”Från kris till kraft”.
Även kulturskolorna har påverkats och allt detta, i kombination med att konstnärernas ekonomiska utsatthet blivit extra synlig, riskerar att ytterligare förstärka snedrekryteringen till konstnärliga utbildningar, enligt utredningen.
På landsbygden var kulturutbudet mindre redan före pandemin och där behövs, enligt utredningen, nu stöd till de arrangörer som trots allt finns, inte minst ideella aktörer som bygdegårdar, amatörteaterföreningar och körer.
Utredningens förslag och regeringens kulturbudget i urval
I regeringens kulturbudget för 2022 finns pengar avsatta till några av utredningens förslag:
100 miljoner kronor som permanent höjning av anslaget till regional kultur.
100 miljoner kronor – av de 300 som utredningen föreslår – till sedan länge efterfrågade produktionsincitament för filmbranschen, allt för att göra filminspelningar i Sverige billigare.
77 miljoner kronor till Konstnärsnämnden för att stärka konstnärernas villkor och 55 miljoner till Filminstitutet.
Därtill har regeringen avsatt 745 miljoner kronor till olika stimulansstöd för det fria kulturlivet, att fördelas via Kulturrådet.
Utredarna föreslår:
225 miljoner kronor till ett återstarts- och utvecklingsstöd till aktörer inom det fria kulturlivet, 50 miljoner till filmen, 65 miljoner till Konstnärsnämnden, 9 miljoner till Författarfonden, 30 miljoner till scenkonstallianserna, 10 miljoner till musikarrangörer och 16 miljoner till internationellt utbyte.
585 miljoner kronor nästa år till en särskild kulturcheck.
150 miljoner kronor nästa år, och 325 miljoner 2023 och 2024, till digitalisering av kulturarvet.
200 miljoner kronor i statligt utvecklingsbidrag till de kommunala kulturskolorna årligen.