2004
I november berättar tidningen Svensk Bokhandel att författaren och debattören Stieg Larsson sålt tre manuskript till Norstedts. Några dagar senare dör Stieg Larsson i en akut hjärtinfarkt på redaktionen för den antirasistiska tidskriften Expo där han jobbar som chefredaktör.
Eva Gabrielsson, Larssons sambo sedan 32 år, bestämmer gemensamt med förlaget att böckerna ska ges ut ändå.
2005
När bouppteckningen är klar står det klart att arvet, inklusive intäkterna från böckerna, tillfaller Stieg Larssons pappa och bror, Joakim och Erland Larsson.
I augusti lanseras den första romanen, ”Män som hatar kvinnor”. Både kritikerna och läsarna älskar den.
2006
I samband med att del två i serien, ”Flickan som lekte med elden”, kommer ut i augusti, går Eva Gabrielsson ut i medierna och berättar att hon inte har rätt till något arv efter Larsson, eftersom de inte varit gifta och ett testamente saknas.
En infekterad konflikt bryter ut mellan Eva Gabrielsson och Larssons släktingar. Arvingarna vill ha manuset till den fjärde outgivna boken som sägs finnas i en dator hemma hos Eva Gabrielsson. De vill byta lägenheten hon bor i mot manuset.
2007
Rykten börjar sippra ut i medierna om den tidigare okända fjärde delen i serien. Den ska enligt uppgift bestå av 320 sidor och utspela sig på Banksön i norra Kanada. Eva Gabrielsson antyder för medierna att hon har datorn med det ofärdiga manuset, men vägrar visa upp den.
Den tredje delen, ”Luftslottet som sprängdes” ges ut. Det står nu klart att försäljningen för trilogin gått långt över förväntan.
2008
Böckerna har nu sålt i sex miljoner exemplar världen över. Samtidigt påbörjas inspelningen av de svenska Milenniumfilmerna med Michael Nyqvist och Noomi Rapace i huvudrollerna.
Uppdrag Granskning avslöjar att det finns ett tidigare okänt testamente efter Stieg Larsson, undertecknat 1977. I detta framgår att författaren önskat att alla hans pengar skulle gå till Kommunistiska Arbetareförbundets Umeåavdelning. Men testamentet är enligt programmet inte bevittnat och inte heller med i bouppteckningen.
I programmet framgår också att arvingarna ändrat namnet på en karaktär i romanerna, som hämnd efter att de blivit osams med karaktärens verkliga förlaga.
2009
Samtidigt som filmatiseringen av ”Män som hatar kvinnor” har biopremiär uppskattar bedömare nu inkomsterna från Millenniumtrilogin till uppemot en halv miljard kronor.
I november erbjuder Stieg Larssons pappa och bror via en intervju i Svenska Dagbladet Eva Gabrielsson 20 miljoner kronor samt en styrelseplats i Moggliden AB, det bolag som förvaltar rättigheterna till Millenniumserien.
Gabrielsson själv svarar, också via medierna, att hon inte vill ha några pengar, bara rätten att förvalta författarskapet. Nyheten om miljonerna blir en världsnyhet.
2010
När Hollywoodversionen av ”Män som hatar kvinnor” börjar spelas in har böckerna sålt i 45 miljoner exemplar i hela världen.
I juni meddelar arvingarna via sin advokat att förhandlingarna mellan dem och Eva Gabrielsson har upphört.
2011
Eva Gabrielsson ger ut sina memoarer ”Millennium, Stieg och jag”. Boken handlar delvis om arvstvisten och innehåller anklagelser mot arvingarna.
Joakim Larsson, Stieg Larssons bror, svarar med en hemsida där han punkt för punkt går igenom vad han menar är lögner i hennes bok.
Båda sidor besöker Skavlan och lägger fram sina versioner.
Den amerikanska filmen “The Girl With The Dragon Tattoo” har premiär i december. Den belönas med en Oscar för bästa redigering.
2013
Förlaget Norstedts tillkännager att man gett i uppdrag till författaren David Lagercrantz att skriva en fjärde del i serien, med titeln ”Det som inte dödar oss”. Manuset är dock inte den mytomspunna fjärde delen som ingen ännu sett röken av.
De tre första delarna har vid det här laget sålt i närmare 80 miljoner exemplar runtom i världen och har översatts till 48 språk.
2015
Två veckor innan releasen publicerar Dagens Nyheter (och 20 andra internationella tidningar) en dagbok av David Lagercrantz där han beskriver arbetet med den fristående uppföljaren till Stieg Larssons böcker.
”Jag är född till det här. Ingen kommer att kunna göra det bättre”, skriver Lagercrantz om sitt arbete.
Veckan därpå skriver Stieg Larssons barndomsvänner i en debattartikel att i och med utgivningen av den fjärde Millenniumboken har ”kommersialiseringen av Stiegs livsverk” antagit ”rent cirkusartade former”. ”Hela denna cirkus blir ett hån mot människan Stieg som verkligen djupt ogillade vårt genomkommersialiserade samhälle.” Norstedts slår ifrån sig kritiken.