I runt hundra år har Sverige haft valaffischer som på offentlig plats uppmanat medborgarna att rösta på en viss kandidat eller ett visst parti.
Nu har forskarna Orla Vigsø, Nicklas Håkansson och Bengt Johansson skrivit boken ”Politik i det offentliga rummet. Svenska valaffischer 1911-2010. Inför arbetet med boken har de studerat över 1 400 affischer från 32 riksdagsval.
– Valaffischer är roliga för att alla har ett förhållande till dem. Många kommer ihåg dem och de har varit en del av alla valrörelser från början. De är betydande i Svensk politik säger författaren och professorn i retorik Orla Vigsø.
Författarna delar in de Svenska valaffischerna i fyra epoker. Propaganda 1911-1936, Folkhemsbygge 1944-1958, reklamestetik 1960-1988 och personligt imageskapande 1991-2010.
– Från seklets början och fram till 30-talet var affischerna mycket ideologiska och kampmässiga. Det var en propagandatid, Orla Vigsø.
Kommunistisk bläckfisk
På affischerna representeras djurriket ofta i form av kor, hästar, örnar och krönta lejon och budskapet har ofta varit nationalistiskt.
Mellan 20-30-talet slingrade sig bläckfisken in på valaffischerna. Bläckfisken kom att bli symbolen för det oberäkneliga hotet från kommunismen och Sovjet. Bilderna visar hur djurets många armar snabbt får ett järnhårt grepp över hela Europa.
Mellan 1944 och 1958 präglas valaffischerna av folkhemsbygge och en framtidsretorik. På valaffischerna syns kärnfamiljer med blickarna stadigt fästa i framtiden, av andra världskriget syns inte ett spår på affischplats. Över lag är tonläget milt och illasinnade attacker på motståndarna ovanliga.
Viktigt med imageuppbyggande
På 60-talet blir politikerna för första gången kända genom TV. Därför präglas valaffischerna mellan 60- till slutet av 80-talet ofta av partiledarfotografier med reklamestetik. Tidigare mer sakpolitiska slogans som funnits på affischplats får ge vika för allmängiltiga budskap som ”att vara för ett mänskligt samhälle” eller ”trygghet och gemenskap”.
Dagens valaffischer präglas av imageuppbyggande av partiledare och andra politiska frontfigurer menar författaren Orla Vigsø. Man strävar också efter en enhetlig kampanj.
– På senare år har partierna försökt satsa på en specifik valfråga till affischerna. Sossarna satsar på välfärden, moderaterna vill ha mer arbeten och samtidigt satsar man på att ha en genomgående färg. Centerpartiets gröna och moderaternas blå. Man positionerar sig både på de centrala frågorna och på det grafiska uttrycket.
Affischer som gått fel
Men genom affischernas hundraåriga historia finns det även affischer som blivit helt fel.
– Högerns affisch från 1944 till exempel, där man ser en knuten näve – problemet är bara att han håller näven åt fel håll och slår man då så bryter man tummen. Det är ju inte ett så hårt slående argument kan man säga.