– I beskrivningen av 1600-talets kvinnor har man haft en bild av att kvinnor hade en mer passiv roll, men det vi ser med den forskning som vi har gjort nu de senaste åren är att kvinnorna hade mycket större inflytande och makt än vad som har beskrivits, säger Lisa Månsson, museichef på Vasamuseet.

I Vasamuseets utställning ”Kvinnorna” möter besökaren fyra kvinnor från olika samhällsklasser. Det de har gemensamt är att de har kopplingar till Regalskeppet Vasa.

– Dels är det Margareta Nilsdotter som tog över bygget av skeppet. Sen är det Brita Bååt, hon var en adelskvinna som sålde virke från sin stora gård. Sen var det två kvinnor som omkom när skeppet förliste, berättar Lisa Månsson.  

Rekonstruerar ansikten med hjälp av skelett

Till utställningen har Vasamuseet med hjälp av skelett som hittats ombord skeppet rekonstruerat ett kvinnoansikte. 

– Vi har kallat henne för Beata och hon hittades tillsammans med ett mansskelett, så här kan man tänka sig att de två hade en relation, säger Lisa Månsson.   

Inget inlägg i debatten

Det senaste året har somliga kritiserat svenska muséer för att ha blivit politiserade efter regeringsskiftet 2014. Kritiker menar att muséerna påtvingats ett normkritiskt tänkande, men det är inget som har påverkat den här utställningen, säger Lisa Månsson.

– Den här utställningen är egentligen inte ett inlägg i den debatten, utan det handlar om två års forskning där vi har kommit fram till att det här var kvinnans roll på 1600-talet. Så att säga något annat är faktiskt inte sant.