Verifiera säljer, precis som en rad andra sajter, offentliga uppgifter om privatpersoner, som till exempel brottmålsdomar. Nu utreder Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, om det är lagligt för Verifiera att ge arbetsgivare, eller vem som helst som tecknar konto, tillgång till känsliga uppgifter om svenskars hälsa som behandlas av domstolar.
– I den här databasen finns det avgörande från allmän förvaltningsdomstol som gäller känsliga personuppgifter om hälsa. Bland annat finns det 210 000 avgöranden om tvångsvård på grund av psykisk ohälsa eller missbruk, säger Olle Pettersson, jurist på IMY.
”Allvarlig kränkning”
Enligt IMY finns, utöver de 210 000 avgörandena, ärenden om till exempel sjukskrivningar när någon överklagat beslut från Försäkringskassan till förvaltningsrätten.
I vanliga fall får man inte föra databas över personuppgifter, men Verifiera har så kallat frivilligt grundlagsskydd och har på flera sätt samma rättigheter som traditionella medier. Men enligt IMY kan lagen tolkas som att det är förbjudet att offentliggöra uppgifter om till exempel politiska åsikter, hudfärg eller just hälsa.
– Bara en uppgift om att någon varit sjukskriven har fått särskilt skydd eftersom den kan innebära synnerligen allvarliga kränkningar av enskildas fri- och rättigheter. Man kan till exempel bli utsatt för diskriminering eller förlora möjligheten till ett arbete, säger Olle Pettersson.
Verifiera har JO-anmält
Sedan tillsynsärendet offentliggjordes har Verifiera anmält Integritetsskyddsmyndigheten till Justitieombudsmannen, JO. Styrelseordförande och ansvarig utgivare Gunnar Axén säger att Verifiera har rätten på sin sida och att frågan om starkare sekretess på hälsouppgifter är en fråga för politiker, inte myndigheter.
– Vi tycker att det är mycket allvarligt att IMY tar sig befogenheter man inte har, säger han.
Finns det något moraliskt problem i att folk upplever att de blivit av med arbetstillfällen?
– Det moraliska i detta är att slå vakt om det grundläggande i vår demokrati: offentlighetsprincip, yttrande- och tryckfrihet och det är det vi jobbar med, säger Gunnar Axén.
Så fungerar frivilligt grundlagsskydd
Enligt dataskyddsförordningen GDPR får man inte uppföra register eller databaser med personuppgifter, men undantag görs för journalistiska ändamål.
Sedan 2003 kan även en person som driver till exempel en blogg eller en söksajt ansöka om utgivningsbevis och få ett så kallat frivilligt grundlagsskydd och få samma rättigheter som traditionella medier under yttrandefrihetsgrundlagen, YGL.
Det betyder att sajter som Verifiera, Lexbase och Mr Kolls verksamhet har grundlagsskydd på samma sätt som medieföretag och kan göra offentliga handlingar, som t ex brottmålsdomar lättsökta för en bred allmänhet.
IMY menar dock att YGL:s 1 kapitel § 20 inte hindrar ett förbud mot att offentliggöra uppgifter om hälsa, sexualliv, sexuella läggning om uppgifterna har samlats in på ett sätt som gör dem möjliga att söka eller sammanställa.