Victor de Almeidas självbiografi “Kramen från helvetet” kom ut i höstas och börjar med ett övergrepp på Kap Verde, som den då 4-årige Victor utsätts för i slutet av 70-talet.

Men titeln syftar på heroinets dragningskraft när Victor rökte drogen för första gången.

– Det var som att hela universum gav mig en kram. Jag hade sökt den kramen i hela mitt liv. Och jag anspelar också på köpslåendet med djävulen. Den ger dig gott, men tar ifrån dig allt.

Ett oroligt barn

Berättelsen fortsätter med att Victor flyttar tillsammans med sin mamma till Sverige. Där följer några stökiga år. Victor är ett nyfiket barn. Han utforskar det nya landet med äventyrarens sökande blick. Men samtidigt är Victor ett oroligt barn. Våldet i hemmet är frekvent.

Hans mamma har träffat en ny man som konsumerar enorma mängder alkohol och låter sin vrede rasa över Victor, som hunnit bli tonåring. Kriminaliteten kommer tidigt in i bilden.

– Det värsta var inte att bli slagen. Det var när vuxna skulle sätta mig i ett rum och be mig redogöra för mina fel.

Blir drogfri efter 20 år

Efter 20 års missbruk och 27 dokumenterade överdoser lyckades Victor de Almeida till slut bli fri från drogerna.

– Kramen släppte inte taget förrän mamman till mitt barn dog i mina armar, en solig dag i Gamla stan. Då hade jag varit drogfri i tre månader.

Hans erfarenheter kommer väl till pass när han samtalar med allt ifrån gängledare och hemlösa till politiker, idrottsstjärnor och rap-artister på sin Youtube-kanal Dialogiskt. Kanalen har blivit både hajpad och kritiserad för valet av gäster, framför allt när han bjudit in personer som figurerat i mordutredningar. Själv har han ingenting emot att bli kallad kontroversiell och tar kritiken med ro.

– Jag brukar säga till mina kritiker att alla tillhör det här samhället. Om jag ska skildra samhället så vill jag göra det på gott och ont. Om du vill vara med i rummet när jag pratar med dem så är du välkommen in.