För första gången på 36 år tar Washington Post inte ställning i presidentvalet. Även Los Angeles Times har nyligen valt samma väg.
För Washington Post har beslutet inneburit uppsägningar, ett antal avslutade prenumerationer och stark kritik, så väl extern som intern.
Washington Posts vd Will Lewis skriver i en opinionsartikel publicerad av tidningen att man vill ”gå tillbaka till rötterna” genom att inte stötta någon av kandidaterna. Med rötter refererar Lewis till åren före Watergate-affären på 70-talet som tidningens journalister avslöjade. Efter skandalen tog Washington Post öppet parti för demokraternas kandidat Jimmy Carter.
”Det är allvarligt”
När Donald Trump segrade i valet 2016 införde tidningen mottot ”demokratin dör i mörkret”.
– De har bevakat Trump-regeringen ganska aggressivt och flera gånger pratat om hotet mot demokratin, så det är anmärkningsvärt att det här beslutet fattas nu, säger Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet.
Washington Post ägs av dollarmiljardären och Amazon-grundaren Jeff Bezos.
– Bezos har flera kontrakt med amerikanska regeringen genom bolagen Blue Origin och Amazon och det tolkas som att han inte har fattat beslut om att stötta någon av kandidaterna på grund av de kontrakten. Det är en allvarlig sak för det tyder på att stora amerikanska medier fattar beslut på grund av ägandeskap framför redaktionen, säger Christian Christensen.
Ett hot mot journalistik och demokrati
Han ser en fara med att amerikanska medieägare är så involverande i andra branscher, exempelvis i militärindustrin.
– Elon Musk har till exempel flera militärkontrakt. Kopplingen mellan journalistik, affärsvärlden och den statliga sektorn leder till den här konflikten. Man är rädd att publicera för att man är rädd att bli av med kontrakt. Det måste man uppfatta som ett hot mot både journalistiken och demokratin, säger Christian Christensen.