Under natten mot lördag meddelade den sociala medieplattformen Twitter att USA:s avgående president Donald Trumps konto tas bort permanent då företaget anser att presidenten uppviglat till våld.

Beslutet är omdiskuterat och har hyllats av somliga men kritiserats av andra. Press- och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tillhör den senare kategorin. Enligt honom var beslutet djupt olyckligt och han menar att det i förlängningen är ett hot mot yttrandefriheten.

Twitter är visserligen ett privat företag och har därmed rätt att själva bestämma vad som ska publiceras, påpekar Funcke. Men i och med att bolaget i praktiken har monopol på sin verksamhet så har de också ett samhällsansvar, säger han.

 – Någonstans där finns en gräns där samhället kan frånta dem möjligheten att ställa upp egna regler, säger han och tillägger att bolag som Twitter och Facebook ska betraktas som distributörer av yttranden. Ansvaret för vad som ska beivras ska ligga på samhället och dess rättinstanser – inte på it-jättar.

”Närmast vilda västern”

Nils Funcke tycker att Twitter varit inkonsekventa kring vilka yttranden man valt att ta bort.

– Det är närmast vilda västern över vad som publiceras och vad som tas bort.

Funcke tror också att om Twitter skulle ha det straffrättsliga ansvaret skulle det innebära en stor risk för självcensur för att man inte vill riskera åtal.

– Jag är rädd att det då blir godtycke och dagsform som bestämmer vad som publiceras.

Inget hinder för uppvigling

Twitter har samtidigt fått kritik för att man inte stängt av Trump tidigare. Kritikerna menar att då hade kanske onsdagens stormning av den amerikanska kongressen, då fem personer miste livet, kunnat undvikas. Nils Funcke har dock inte mycket till övers för det resonemanget.

– Han har ju andra möjligheter att uppvigla folk, det behöver ju inte ske på Twitter, säger han.

Hot mot yttrandefriheten

I och med att Twitter och andra it-jättar har börjat att ta bort yttranden och stänga av konton så har man också passerat en gräns och riskerar en väldig kedjereaktion, vilket enligt Nils Funcke på sikt hotar yttrandefriheten och därmed demokratin.

– Risken är att internet begränsas på ett sådant sätt att man får någon form av total styrning av nätet från en enskild aktör, säger han.