Kommunalskatten, som går till både kommun och landsting, höjdes i 58 kommuner vid årsskiftet. Mest höjdes den i Mullsjö och Vetlanda, 1 procentenhet. Sju kommuner fick sänkt kommunalskatt, varav fyra ligger i Stockholms län.

De höjda kommunalskatterna beror främst på att region Skåne, där många kommuner ingår, har höjt landstingsskatten. Däremot är det förhållandevis få kommuner, tolv stycken, som höjt skatten.

– Det beror bland annat på en stark ekonomi i kommunerna och att det tagit lång tid att få till ett nytt styre i många kommuner, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.

270 av 290 kommuner

Över tid har kommunalskatten ökat i 270 av 290 kommuner de senaste tio åren.

De kommuner som fått höjd skatt har en rad gemensamma drag, enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, och som bland annat forskar om regional utveckling.

– Oftast är det de mindre kommunerna, och som är lite längre bort från en stor stad. Ju färre invånare man har desto färre ska dela på kostnaden för den offentliga servicen, säger hon.

Kostnaden för till exempel hemtjänst och räddningstjänst ökar dessutom om invånarna bor glest.

– Risken finns också att service dras ned för att inte tillräckligt många efterfrågar den. Det är ett av landsbygdens problem, säger Charlotta Mellander.

Högre andel äldre

Kommuner med hög skatt har ofta en befolkning, och därmed ett skatteunderlag, med en högre andel äldre och där många yngre som flyttat.

– De allra flesta som flyttar är mellan 18 och 35 år, och bara ungefär hälften flyttar tillbaka. Samtidigt är oftast den övriga inflyttningen inte stor nog, säger Charlotta Mellander, som studerat hur många som bodde på landsbygden vid 18 års ålder som flyttade hem igen efter avslutad examen.

Olika förutsättningar

Skatteklyftan, skillnaden mellan dem med högst och lägst skatt, har vuxit över tid, enligt Arne Müller, frilansjournalist som i över 20 år bevakat landsbygdsutveckling och regionala klyftor i Sverige.

– Det har inte följts av att invånare i kommuner med hög skatt märkt någon förbättring, tvärtom, säger Arne Müller, som lyfter lappländska Dorotea som exempel.

Dorotea har högst kommunalskatt i landet, 35,15 procent, sex procentenheter högre än i Österåker, 29,18 procent.

– VA-nätet i Dorotea drabbas gång på gång av stora vattenläckor, och förra årets enda författarbesök på biblioteket blev möjligt efter att författaren startat en insamling, säger Arne Müller.

Ett annat exempel är Malå kommun, med drygt 3 100 invånare, i Västerbottens län. Där stängdes kommunens enda badhus ned hösten 2017, som en del i ett sparpaket på 20 miljoner kronor.

– Det leder till praktiska problem för skolan har ju skyldighet att lära ut simning till barnen, säger Arne Müller.

Utjämningssystemet täcker inte upp

Samtidigt visar en statlig utredning att det kommunala utjämningssystemet inte fullt kompenserar för kommunernas olika behov, enligt Arne Müller.

– Vissa ersättningar har inte räknats upp på flera år. Allt sammantaget gör att kommuner som ligger lite illa till i den ekonomiska geografin inte alls har samma förutsättningar att upprätthålla en service som är likvärdig med de mer välmående, säger han.

Utredningen, som föreslår mer resurser till glesbygden, är utskickad på remiss till den 17 maj.