Läsningen från Volvo i dag känns mer som en sagobok med lyckligt slut än ett bokslut.
Fabrikerna som stannades och tömdes i våras, molokna arbetare som fick tv-besök hemma och berättade att nog kändes det lite skönt att vara hemma och få betalt, men mest osäkert.
Finansministern som skyndade till undsättning med miljardstöd för att rädda Volvojobben. Aktieutdelningen som ställdes in.
Allt detta har som genom ett trollslag förbytts i fabriker som går för högtryck, fler som får jobb, pengar som strömmar in och orderböcker som svämmar över. Och nu blir det aktieägarkalas: 30 miljarder kronor i utdelning.
Volvos förslagna utdelning – svenskt rekord
Volvos föreslagna utdelning är svenskt rekord genom tiderna. Men samma sorts verklighet, fast inte lika sagolik bra, råder i många av de svenska börsjättarna. De har återhämtat sig osannolikt fort från vårens coronakris.
Hälften av de mest omsatta bolagen ställde in sin aktieutdelning i våras. En del bestämde sig redan i höstas för att kalla till extrastämma och trots allt dela ut pengar till aktieägarna, även om det kunde innebära att man fick betala tillbaka, eller inte fick rätt till permitteringsstöd.
Reglerna säger att ett bolag måste sluta ta emot permitteringsstöd minst sex månader innan de delar ut pengar till aktieägarna. De infördes i våras efter att SVT:s granskning visat att flera börsjättar tog emot permitteringsstöd från skattebetalarna samtidigt som de delade ut pengar till aktieägarna.
Tror sig inte behöva permitteringstöd
Men i boksluten blåser de flesta faran över. De föreslår miljardutdelningar till aktieägarna, och tror uppenbarligen inte de kommer behöva mer permitteringsstöd. Undantag bland dem som redovisat sina bokslut är H&M och SSAB.
Många av exportbolagen har sett vinsterna falla, men de allra flesta går det bättre och bättre för. De vittnar om att det är bra fart på de flesta marknader och de glänser i sina powerpoint-presentationer med sin ”flexibilitet” – det vill säga framgångsrika kostnadsbesparingar.
I somras överraskade bolagen börsen totalt med dessa kostnadsbesparingar – de som räknar hade inte räknat med att staten faktiskt skulle ta bolagens neddragningskostnader, så att det syntes i form av bättre vinster. Än viktigare för globala företag är nog likviditetsstödet från centralbankerna, som hållit igång världsekonomin övergripande.
Kan öka snabbt tack vare permittering framför varsel
”Börsen har blivit bidragsberoende” skrev jag då, vilket renderade en del upprördhet. Nu tycks börsbolagen ha lösgjort sig från det omedelbara bidragsberoendet, och skördar frukterna av att de kan komma igång och öka takten snabbt tack vare att de permitterat i stället för varslat. Att de dessutom fått bidrag för det gör det ännu bättre.
Volvo fick mest permitteringsstöd av alla: Det blev 1,3 miljarder kronor bara från den svenska staten. De som permitterats från fabrikerna slapp bli uppsagda men Volvo har ändå dragit ner personalstyrkan med över 7 000 personer.
Nu är efterfrågan 61 procent högre än precis före coronakrisen. Och i Volvos fall är det är inte bara tack vare finansministrar och centralbankschefer.
Alla vi coronauttråkade hjälper också till hemma vid datorn. Det behövs nämligen fler lastbilar för att frakta runt den ökade varukonsumtionen enligt Volvos bokslut.
Slutet på denna saga är 75 miljarder i kassan och aktieägare som får Sveriges hittills största kontantutdelning. Och sensmoralen? Ja, kanske: Om det verkar för bra för att vara sant så är det – ändå sant.