Dessa och flera frågor med koppling till terrorattackerna mot Europa står i fokus för kvällens specialsändning från Opinion live som sänds klockan 22:00 – 23:00 i SVT1 och här på webben.
Du kan följa med i liveflödet under sändningen här. Där får du veta mer om vad som sägs och kan ta ställning till olika argument.
På plats i studion finns Anna Benson som var på plats i Bryssel under måndagens tisdagens terrorattacker.
– Jag har bilder som har etsat sig fast på näthinnan. Jag stod där bland alla kroppar, en del döda en del var nedblodade och skrek. Min sambo är sjuksköterska så vi agerade ganska fort. Vi hade en liten hund med oss också och vi sprang helt enkelt, berättar hon.
I studion finns också Viola Gad som var på en restaurang precis om hörnet från nattklubben Bataclan i Paris den 13 november när terrorattacken inleddes där.
– Det läskiga var väl osäkerheten. Det kom förbi civilpoliser med k-pistar och vi trodde att de skulle springa in och skjuta, så alla slängde sig ner på marken.
”Hur rädda ska vi vara?”
Frågan ställs i programmet.
Lisa Clefberg, psykolog, menar att terrorismen inte har varit särskilt effektiv för att ändra beteendemönstren i Europa:
– Det normala är att man får en kort reaktion, men om man tittar efter Paris till exempel, så har folk inte slutat att resa och man fortsätter jobba och man fortsätter att göra det man ska även om man precis i början känner att ”nej, jag vill inte resa ned just nu” och ju fortare man kör vidare, desto mindre kan terroristerna påverka oss.
Förebyggande arbetet centralt
Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande terrorism, deltar också i diskussionen. Hon menar att det förebyggande arbetet är centralt:
– Vi försöker hitta dem innan det har gått så långt att man går med i en extrem rörelse, och då har vi utbildat till exempel lärare, socialarbetare, poliser för att hitta signaler och vi har startat en telefonlinje om man är orolig eller har tips.
Birgitta Ohlsson var ministern som gav Mona Sahlin uppdraget att samordna arbetet mot våldsbejakande extremism och hon menar att det är ett bekymmer att forttfarande bara hälften av landets kommuner har en strategi för att möta radikalisering.