Sverige befinner sig i makroekonomisk obalans. Det slår EU-kommissionen fast i en rapport (pdf) som släpptes i dag. Orsaken är den överhettade marknaden för bostäder:

”Turbulent korrigering”

”Stigande huspriser från en redan övervärderad nivå i kombination med att hushållen blir allt mer skuldsatta utgör en risk för en turbulent korrigering”, står det i kommissionens rapport.

Översatt från EU-språk betyder det att de skenande bostadspriserna i Sverige blåst upp en bubbla som, om den skulle spricka, hotar landets ekonomi.

-  Vi har sett en liknande övervärdering i länder som Danmark, Irland och Spanien, men där har det kommit en korrigering då priserna gått ned. Det unika med Sverige är att det inte skett någon prisnedgång alls på närmare tjugo år, säger Katarina Areskoug Mascarenhas på EU-kommissionen till SVT Nyheter.

Vad händer om uppgången fortsätter?

– Riskerna för att något dramatiskt ska hända ökar, och det ser vi på med oro. Samtidigt behöver det inte nödvändigtvis bli en krasch, det kan också bli en mer successiv nedgång.

Besk medicin

I sin genomgång av Sveriges ekonomi presenterar kommissionen ett antal förslag som skulle kunna bromsa prisstegringen. Men flera av dem innebär också besk medicin för de som har bolån.

Ett av förslagen är en stegvis sänkning av ränteavdragen. Om dessa slopas helt skulle kostnaden för ett bolån på två miljoner kronor öka med ungefär 800 kronor i månaden. Detta till dagens låga räntor. När boräntorna stiger blir hålet i plånboken betydligt djupare.

Comeback för utskälld skatt?

Ett alternativt förslag från EU-kommissionen är att återinföra någon form av fastighetsskatt. Den gamla, som i extremfallen kunde uppgå till tusentals kronor i månaden, sänktes i omgångar under 00-talet. Till slut ersattes den av en fastighetsavgift med ett tak på maximalt cirka 7.000 kronor per år. Hur en återinförd fastighetsskatt skulle se ut vet ingen just nu, men att de som äger hus med höga taxeringsvärden får höjd skatt är ingen vågad gissning.

Ett tredje förslag är att begränsa bankernas utlåning med ett skuldkvotstak, där lånets storlek begränsas av hur höga inkomster ett hushåll har. Studenter och låginkomsttagare är några som då skulle få svårt att låna till en bostad.

”Inte gjort tillräckligt”

EU-kommissionen menar att det osunda prisrallyt på bostäder till stor del är de svenska politikernas fel.  Bland annat den hårt reglerade hyresmarknaden och det faktum att det helt enkelt inte byggs tillräckligt många nya bostäder i Sverige.

Dessutom pekar man på beskattningsregler som gör det dyrt och krångligt för exempelvis en pensionär att sälja sin stora villa för att flytta till en mindre lägenhet.

– Vår bedömning är att regeringen inte gjort tillräckligt för att komma tillrätta med riskerna. Det vi ger är förslag på åtgärder som skulle kunna minska riskerna att människor skuldsätter sig på en nivå som de kanske inte klarar av, säger Katarina Areskoug Mascarenhas.

LÄS MER: Analys: EU-kommissionen har varnat sen 2011

Men detta är långt ifrån första gången som EU-kommissionen varnar Sverige för riskerna på bostadsmarknaden. Ända sedan 2011 har man i rapport efter rapport pekat på vilket stort hot den överhettade bostadsmarknaden innebär mot Sveriges ekonomi och läxat upp politikerna för att de inte gör någonting åt det.

Visserligen noterar man det svenska försöket att bromsa prisstegringen genom de amorteringskrav som infördes sommaren 2016. En åtgärd som enligt Finansinspektionen fick många svenskar att åtminstone välja billigare bostäder och därmed låna lite mindre.

LÄS MER: Så ska amorteringskraven dämpa lånesuget

Men huspriserna har ändå fortsatt stiga, liksom skuldsättningen. I sin rapport från februari i år skrev kommissionen att ”Sverige gjort måttliga framsteg i att hantera de landsspecifika rekommendationerna från 2016”. 

Kommissionen konstaterar även att storbankerna, som är viktiga för hela Norden och Baltikum, är sårbara eftersom det är just bolånen de tjänar sina pengar på. 

Ett prisras på bostäder skulle kunna orsaka stora kreditförluster som tvingar bankerna att strama åt och göra det betydligt svårare för företag och privatpersoner att låna pengar till investeringar.

LÄS MER: 92 miljarder i vinst för storbankerna 2016

Dessutom är EU-kommissionen långt ifrån ensamma om att ha varnat för bostadsbubblan. Liknande tongångar har hörts från Konjunkturinstitutet, Boverket, Finanspolitiska rådet och inte minst akademiskt håll.

Och för bara någon vecka sedan presenterade investmentbanken Goldman Sachs bedömningen  att det råder 35-40 procents risk för att priserna faller med minst 5 procent under de kommande två åren.

Om de har rätt kommer framtiden utvisa.