Cyberattacker, Putins erkännande av Luhansk och Donetsk som självständiga, eller ryska ”fredsbevarande trupper” i utbrytarregionerna i östra Ukraina verkar inte räcka som skäl för EU att slå till med full kraft med sanktioner mot Ryssland.

– Problemet är att när man väl trycker på knappen och inför sanktioner – de mest kraftfulla – så har man tappat ett trumfkort, säger sanktionsexperten och advokaten Olof König.

Han är partner i den globala advokatbyrån Baker McKenzie som bedriver juridisk rådgivning i alla länder som är inblandade i den geopolitiska konflikten, även i Ukraina och Ryssland.

Oligarker och banker

Det stora sanktionspaketet mot Ryssland har förberetts en tid i Bryssel, London och Washington. Sanktioner riktade direkt mot oligarker och företag i kretsen kring president Vladimir Putin på den så kallade Kreml-listan ses som en naturlig grundplåt. Men det har också talats om stänga av ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift samt förbud mot investeringar i ryska statspapper.

Det kan till och med tänkas bli ett förbud mot användandet av västerländska valutor som dollar eller pund i transaktioner där ryska företag är inblandade.

– Det tror jag personligen inte är så sannolikt. Det är svårt att förutse vad konsekvenserna kan bli om man begränsar Rysslands tillgång till Swiftsystemet eller om man begränsar färdigställandet av Nordstream 2.

Ett annat spår är att använda sig av Huawei-modellen, där man kraftigt begränsar försäljning av viktig teknik och komponenter till strategiskt utvalda ryska företag.

Högt pris för EU

EU betalar ett betydligt högre pris för sanktionerna än Storbritannen och USA. En tredjedel av EU:s gasimport kommer från Ryssland – och denna gas är i sin tur avgörande för elförsörjningen av såväl hushåll som industri i stora delar av Östeuropa, men även i ekonomiska bjässar som Tyskland och Italien.

Enligt beräkningar från Europeiska centralbankens ekonomer kan en minskning av gasleveranserna till EU med 10 procent leda till olika typer av ransoneringsbeslut som sänker valutaområdets samlade BNP med 0,7 procent.

Ryssland kan enligt König tänkas svara med en så kallad blockeringslag, som gör det olagligt för företag med rysk verksamhet att följa sanktionerna. Ett förslag från 2018 finns redan framtaget, som tidigare har fastnat i den ryska duman.

König ser även en möjlighet att Ryssland begränsar exporten av kritiska metaller till telekomindustrin i väst, vilket bland annat skulle kunna drabba amerikanska mobiltelefoniindustrin särskilt hårt.

– Men när jag pratar med mina ryska kollegor säger de att det är viktigt att komma ihåg att Ryssland vill ha utländska investeringar och handel, säger han.