Mercedes Castro äger ännu sin lägenhet i Barcelona, men sedan hon blev arbetslös kan hon inte längre betala. Varje månad ökar hennes skuld till banken med närmare 30.000 kronor.
Den redan hårt belastade banken vägrar köpa ut henne.
-Varje månad försöker jag nå ett avtal med banken eller få dem att köpa ut mig så att jag kan börja ett nytt liv, säger hon till SVT:s utsända.
Mercedes Castro har bara skulder. Spanjorer som har tillgångar, stora som små sparare, flyr nu de spanska bankerna. De senaste månaderna har 100 miljarder euro försvunnit från landet, vilket riskerar att strypa investeringarna i Spanien ytterligare och dra landet ännu djupare ned i den ekonomiska malströmmen.
-Det är inte säkert att ha pengar på banken nu, säger en kvinna som SVT:s utsända möter på gatan i Barcelona.
Ansökan om nödlån kommer
Bankernas bekymmer kan bli för stora för staten att klara själv. Regeringen har redan pumpat in mångmiljardbelopp för att rädda en bank och fler banker väntas komma efter.
I går sade premiärminister Rajoy att Spanien inte klarar skulderna utan EU:s hjälp och ekonomer och politiker runt om i Europa verkar förbereda sig på att en ansökan om nödlån kommer. Spanien har levt över sina tillgångar. Det gäller såväl staten och bankerna som spanjorerna själva.
I Bryssel är den officiella linjen att Spanien formellt inte bett om någon hjälp, alltså finns ingen räddningsplan.
-Vi har inte fått någon begäran från den spanska regeringen, vilket är helt logiskt. Vi vet ännu inte hur stora behoven är och vi vet inte vilka steg som den spanska regeringen tänker ta, sade EU-kommissionens talesman Amadeu Altafaj-Tardio.
Han betonade att det pågår två studier av oberoende parter som ska klargöra hälsotillståndet i de spanska bankerna. Först därefter vet man hur stor prislappen blir.
Banksektorn behöver hjälp
Men i kulisserna arbetas det för högtryck. Spanien vill helst undvika ett stödpaket av det slag som Grekland, Irland och Portugal fått, eftersom det hänger ihop med strikta motkrav på åtgärdsprogram. Det man vill ha hjälp med är banksektorn och EU-jurister studerar nu vilka möjligheter som står till buds för att rikta in stödet just där.
Enligt den franska tidningen Le Monde är arbetet med en räddningsplan inne i slutskedet. Den ska kunna sjösättas i slutet av juni, till och med före valet i Grekland den 17 juni, om den spanska regeringen så begär.
Samtidigt presenterade EU-kommissionär Michel Barnier ett länge emotsett förslag om hur krisbanker ska räddas i framtiden.
Nytt verktyg: Bail-ins
Den röda tråden är att framtida räddningsaktioner med skattepengar ska undvikas. I stället för så kallade bail-outs är det bail-ins som gäller. Det innebär att långivare får vara beredda på att fordringar skrivs ner eller byts mot aktier om en bank är nära att gå omkull. För att bankerna ska få chans att anpassa sin kapitalstruktur börjar de nya reglerna att gälla först 2018.
Varje EU-land ska ha sin egen fond som bankerna måste betala in till, i stil med den svenska stabilitetsfonden och insättningsgarantifonden. Nytt är att de nationella fonderna kan bli skyldiga att låna till andra länders fonder om det skulle behövas. Men det förslaget lär mötas av kritik från en del medlemsländer.
För Mercedes Castro i Barcelona är dagens EU-besked en klen tröst.
-Det är väl bra att rädda bankerna, men i första hand bör man rädda familjerna!