Enligt Knut Kainz Rognerud har ekonomin, både i Sverige och internationellt, gått väldigt bra i flera år.
– Till stor del beror det på de åtgärder som centralbankerna världen över införde efter finanskrisen 2008. Man gjorde det i princip gratis att låna pengar och började trycka pengar för att hjälpa finansmarknaden att komma igång igen. Det var tänkt som en tillfällig åtgärd men nu har man hållit på i över tio år, säger han.
Till följd av det har de som äger finansiella tillgångar som aktier, värdepapper och fastigheter varit stora vinnare, vilket enligt Knut Kainz Rognerud också bidragit till att inkomst- och förmögenhetsklyftorna i Sverige och på många håll i världen ökat.
Medför problem
Samtidigt varnar en del för att man har byggt bubblor som kommer att spricka, något som Knut Kainz Rognerud menar bidrar till att göra finansmarknaderna nervösa.
– Det behövs inte mycket för att börsen ska sjunka kraftigt. Samtidigt är börsen och räntor ett tecken på hur det går för samhällsekonomin. Svensk ekonomi går fortfarande bra, men har börjat avmattas.
Hur nära kan vi vara en lågkonjunktur?
– Enligt konjunkturinstitutets prognoser skulle en lågkonjunktur kunna komma redan nästa år. Men oväntade faktorer kan göra att det kan ske mycket snabbare, eller ta mycket längre tid. Det är också beroende av vad centralbankerna gör. Kommer de börja sänka räntan igen, vilket det inte finns så mycket utrymme för, eftersom de redan är extremt låga. Kommer finansministrar världen över börja hjälpa ekonomin med investeringar och skattesänknnigar. Därför är det svårt att veta hur ekonomin kommer att gå.
Vilka drabbas?
– En lågkonjunktur, en recession eller ny finanskris drabbar förstås många, särskilt de svaga i samhället extra hårt. Företagen drar ned på antalet vikariat och korttidsanställningar, och i slutändan kan de även börja säga upp anställda, vilket till exempel medför att man kan få svårt att betala för sin dyra bostad, vilket i sin tur påverkar bostadpriserna. Dessutom har regeringar i västvärlden de senaste decennierna skurit i den offentliga ekonomin i samband med lågkonjunktur. Man skär i hälsovård, bidragsystem. Det slår extra hårt mot dem som är beroende av välfärdssystemet. Det har vi sett i södra Europa och i Storbritannien. Huruvida det var rätt eller inte är fortfarande en fråga.
Hur orolig ska man vara?
– På kort sikt finns det skäl att vara orolig om man äger aktier, fastigheter eller andra finansiella tillgångar. På längre sikt bör förstås alla vara oroliga om ekonomin riskerar att krympa.