– Höga bränslepriser slår hårt mot både hushåll och företag, och Sverige är ett land där många är beroende av bilen. De höga priserna har direkt negativa effekter för alla som pendlar med bil till jobbet och gröper ur deras ekonomi, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson vid en pressträff i riksdagen.
M föreslår därför att energiskatten på diesel snarast sänks så att den under tre månader når EU:s miniminivå samt att energiskatten på bensin sänks i samma utsträckning. Dessutom vill M justera reduktionsplikten så att drivmedelsföretagen kan skjuta över sina kostnader för inblandning av biodrivmedel till nästa år.
Partiet tänker omgående lägga fram sitt förslag i finansutskottet. Målet är att snabbt få ned priset vid pump med 5 kronor litern.
Kostnad: 5,5 miljarder
Enligt M skulle förslaget kosta statskassan 5,5 miljarder kronor i uteblivna skatter, men man anser att de svenska statsfinanserna är tillräckligt starka för att klara det. Bland annat vill man att regeringen använder hittills outnyttjade coronastöd för att finansiera åtgärden.
Också Liberalerna kan nu tänka sig att sänka energiskatten på drivmedel, dock utan att presentera konkreta förslag.
– Vi tvingas att tänka om nu. Vi ser att läget är helt annorlunda nu än sist vi diskuterade budgetfrågan, säger L-ledaren Nyamko Sabuni.
Regeringen jobbar med frågan
Vid en presskonferens tidigare på tisdagen sade finansminister Mikael Damberg (S) att regeringen jobbar med frågan om möjlig kompensation till svenska hushåll för de ökande kostnaderna:
– Prisutvecklingen är ganska dramatisk just nu, och vi har visat under vintern att när vi hade en dramatisk situation kopplat till elpriserna valde vi att agera för att skydda svenska hushåll.
Enligt Damberg kan det röra sig om större reseavdrag, skattesänkningar eller direkt kompensation till drabbade hushåll. Han menar dock att det är viktigt att en eventuell åtgärd inte driver upp inflationen.
Dessutom säger han att EU:s regelverk begränsar hur mycket energiskatten kan sänkas.
Så fungerar reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av förnybara och fossilfria drivmedel.
Kravet ökar successivt till 2030 då utsläppen ska ha minskat med 28 procent för bensin och 66 procent för diesel.
Den 1 januari 2022 höjdes reduktionen till 7,8 procent för bensin och till 30,5 procent för diesel. Det ledde till att priset på diesel steg mer än en krona.
År 2030 förväntas sammantaget mer än 60 procent av den bensin och diesel som används vara fossilfri.