EU-kommissionen föreslår en budget på 1,11 procent av EU-ländernas samlade BNI. Skillnaden kan tyckas liten mot nuvarande 1 procent av BNI, men för Sverige motsvarar det enligt regeringen 15 miljarder kronor.

Det är en ökning med 35 procent jämfört med vad Sverige betalt i genomsnitt 2014–2020.

För Sveriges del handlar budgetförhandlingen också om att ”rabatten” på EU-avgiften fasas ut och försvinner.

I fjol uppgick den till runt 6 miljarder kronor. Rabatter finns för att kompensera Sverige och andra nettobetalande länder med hög EU-avgift.

Gillar vissa förslag

Magdalena Andersson (S) kan inte acceptera att rabatten bara stryks och att medlemsavgiften plussas på.

– Sverige är ett land som bidrar väldigt mycket. Dels är vi nettobetalare till EU, redan som det är, vi har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för flyktingkrisen 2015 och vi är också ett av de länder som är de största biståndsgivarna i EU, säger hon.

Varnar om välfärden

Statsminister Stefan Löfven (S) varnar nu för att en ökad EU-avgift för budgetperioden 2021-2027 kan gå ut över den svenska välfärden, då utrymmet för reformer minskar för annat.

-De här höjningarna ser vi inte framför oss. Det har jag sagt vid sittande bord, det kommer inte att hända. Här ser jag framför mig mycket besvärliga förhandlingar, säger Löfven.

”Blir tuffa förhandlingar”

På ett toppmöte i Bryssel i februari ställde de flesta av EU:s stats- och regeringschefer upp på att betala mer till budgeten framöver, inklusive tungviktarna Tyskland och Frankrike. Men Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna gör hårdnackat motstånd.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström ser dagens budgetförslag som en minskning snarare än en ökning, i och med att kommissionen lagt in utvecklingsfonden EDP i budgeten.

– Det här är en budget som verkligen försöker lyssna på vad medlemsländerna har sagt. Den är återhållsam, säger Malmström till TT.