• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

”Nu börjar rond ett i avtalsrörelsen”. Marie Nilsson (mitten), ordförande för IF Metall, beskriver processen, här flankerad av Martin Linder, Unionen, och Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer. Foto: Karin Wesslen/TT

Nu börjar lönematchen för svensk arbetsmarknad

Uppdaterad
Publicerad

Rond ett är inledd i 2020 års avtalsrörelse. Industrifackens lönekrav ligger på tre procent, medan arbetsgivarna vill se låga eller inga kostnadsökningar.

– Skuggboxningen inför avtalsrörelsen 2020 är över, inleder IF Metalls ordförande Marie Nilsson på en pressträff där fack och arbetsgivare i industrin på allvar sparkar igång avtalsrörelsen.

Industrins förhandlingar är viktiga för så många fler. Det är där det så kallade lönemärket ska sättas enligt gängse regler som de allra flesta facken har skrivit under på – en nivå som sedan blir riktkarl för hela arbetsmarknaden.

”Långt över vad industrin kan bära”

De fackliga kraven är i stort redan kända. Förutom de rena lönekraven på tre procent har industrifacken önskemål om ytterligare avsättningar till deltidspension. Dessutom vill LO-förbundet IF Metall i enlighet med LO-överenskommelsen se en låglönesatsning.

– Kravnivån landar på fyra procent. Det är en omfattning långt över vad den konkurrensutsatta industrin kan bära, säger Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg på en pressträff.

Själv vill han inte nu ange vad arbetsgivarna kan erbjuda, men det är inte noll i alla fall.

– Men det handlar om låga eller inga kostnadsökningar, säger han.

”Det tycker vi är helt orimligt”

Arbetsgivarna pekar på sämre tider, speciellt i industrin där produktionen väntas sjunka närmsta året.

– Men det är en avmattning från höga nivåer, vi ser ingen lågkonjunktur i sikte, säger Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand.

Hon nämner också att ingenjörerna för första gången hittills kräver individgarantier. Avtalet fungerar dåligt, för många blir utan påslag, enligt henne.

– Åtta procent av medlemmarna får noll eller nästan inget, det tycker vi är helt orimligt, säger Ulrika Lindstrand.

Det viftas delvis undan av Teknikföretagens tillförordade förhandlingschef Tomas Undin. Med en så het arbetsmarknad för ingenjörer borde de som känner sig förfördelade kunna byta jobb, resonerar han.

Sista mars löper det gamla avtalet ut, då är tanken att det nya ska finnas på plats.

Fakta: Några av kraven

Facken, IF metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer, kräver treprocentiga lönelyft i ett ettårigt löneavtal. Individgarantier på 530 kronor mer till alla.

Ökade avsättningar till deltidspension.

Sveriges Ingenjörer och Unionen vill ha utfyllnad av lönen vid vård av sjukt barn upp till 90 procent av lönen.

IF Metall vill ha en låglönesatsning.

Arbetsgivaren, Teknikföretagen, vill ha flexiblare arbetstidsregler, med rätt att kommendera mer övertid, och även kunna variera arbetstiden mer utefter orderläget. Arbetsgivarna återkommer också med kravet att utöka semesterperioden, till maj–september, från i dag juni–augusti.

Teknikföretagen vill inte ha några individgarantier och vill dessutom kunna göra de lokala avtalen dispositiva, det vill säga man ska lokalt på företaget kunna göra upp om andra löneökningar än vad det centrala avtalet anger.

Källa: IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.