Oskarshamn 1, även kallad O-ettan, började byggas på 1960-talet och 1972 kopplades den in på elnätet. Det är Sveriges första reaktor för kommersiellt bruk. Tidigare hade byggts några forskningsreaktorer.
Men när ingenjörerna från Asea började bygga kärnkraftsanläggningen i Oskarshamn byggde arbetet på svensk teknologi och den kunskap som fanns då.
– För mig är det en slags ikon, säger kärnkraftsexperten Lars- Gunnar Larsson och fortsätter:
– Det var en ingenjörsbragd där man lyckades konstruera och driftsätta en reaktor utan någon som helst kontakt och några formella kontrakt med de stora länderna då det gäller kärnkraft USA och Storbritannien.
Tiden har sprungit förbi
Lars-Gunnar Larsson är en av pionjärerna för kärnkraften i Sverige och har varit ställföreträdande generaldirektör för den myndighet som ansvarade för kontroll av säkerheten för kärnkraften. Och han menar att tiden för länge sedan sprungit förbi den gamla reaktorn.
– Om vi tittar på den ur dagens perspektiv kan man betrakta den som en prototyp. Hade vi haft normala förhållanden med teknikutveckling tror jag att man hade lagt ner den här tidigare och byggt en ny, säger han.
Har bara varit tillgänglig 61,2 procent
För reaktor 1 i Oskarshamn har fungerat dåligt och det syns i statistiken. SVT har gått i genom samtliga reaktorer i Sverige och sett hur väl de fungerar under de år de varit i drift. Sämst har det gått för Oskarshamn 1 som bara varit tillgänglig 61,2 procent. Resten av tiden har den stått stilla, enligt den statistik som lämnats in till FN-organet IAEA. (För övriga reaktorer se tabellen ovanför.)
Vad är då anledningen till att Sveriges äldsta reaktor fungerar så dåligt? För den är inte bara sämst i Sverige utan en av sämsta i hela Europa.
– Det är självklart att när man tar i drift en sådan här ny teknik har den sina barnsjukdomar, säger kärnkraftsexperten Lars-Gunnar Larsson.
Turbinen ett svenskt hemmabygge
Ett exempel är den högtrycksturbin som sattes in i reaktorn. Det är ett svenskt hemmabygge och världens största turbin i sitt slag, men den har aldrig fungerat bra. Därför finns den bara i en enda kärnkraftsreaktor i världen.
– De här turbinerna finns inte på marknaden i dag för den här typen av anläggningar. Det var den första generationens anläggning och det gör att de turbiner som installeras på anläggningar i dag är av en annan typ, säger Johan Svenningsson, vd för kärnkraftverket i Oskarshamn OKG.
På frågan om vad det beror på svarar Johan Svenningsson:
– Erfarenheterna har inte varit så goda, säger han.
Kostade ägaren miljardbelopp
Högtrycksturbinen är huvudförklaringen till varför Oskarshamn 1 gått så dåligt de senaste åren. Under två år stod reaktorn stilla och kostade sin ägare miljardbelopp.
Turbinen som på kärnkraftverket går under arbetsnamnet Ceda havererade hösten 2011 på grund av vibrationsproblem. Då sattes en gammal reservturbin in. även den fick vibrationsproblem och havererade under hösten. Då hade originalturbinen Ceda renoverats och används nu i reaktorn.
Körs med begränsad effekt
I somras konstaterades att vibrationsproblemen kommit tillbaka och nu körs reaktorn därför med begränsad effekt.
– Vi tycker att det är bättre att köra anläggningen fram till att vi gör underhåll av reaktorn i vår utan att äventyra någonting, säger Ingemar Engkvist, vd för Eon kärnkraft som är huvudägare till kärnkraftverket i Oskarshamn.
– Jag tror att det är viktigt för alla att vi har en stabil vinterdrift. Därför har vi valt att göra så, säger han.
Tvingas slå igen vid nästa haveri
Om högrycksturbinen Ceda havererar en gång till då tvingas reaktorn troligen slå igen, för reservturbinenen har plockats ner i småbitar. Och det finns många delar i kärnkraftsreaktorn som nu passerat bäst före datum.
– Man måste säkerligen göra någon typ av riskanalys över vad som kan hända , säger kärnkraftsexperten Lars-Gunnar Larsson. Det har säkert huvudägaren Eon redan gjort. Det är jag ganska övertygad om.
– Det handlar om att vara förberedda i händelse av ett större tekniskt problem: en maskinskada på Oskarshamn 1, säger Ingemar Engkvist, vd för Eon kärnkraft.
Ute i Europa har många reaktorer redan slagit igen av samma anledning. De har helt enkelt blivit för gamla.