Den förra sänkningen var ju egentligen väldigt liten, 0,10 procent, men hade ett starkt symbolvärde eftersom Riksbankens ränta för första gången hamnade under noll. Nu tar banken i med mer köp av obligationer (lån) för att få ner kostnaderna för att investera och skapa jobb. Men summorna riksbanken arbetar med får närmast betraktas som ”flugskitar” i sammanhanget.

Anledningen till att det brunnit i knutarna att sänka är nämligen vad den Europeiska Centralbanken, ECB, sysslar med. De har köper nämligen obligationer i euroländerna för över 550 miljarder kronor per månad för ”nytryckta” pengar och skall göra så fram till september nästa år. Det har fått euron att falla till rekordlåga nivåer mot konkurrerande valutor som dollarn.

Kronan för stark mot euron

Det här har varit dåliga nyheter för vår valuta, kronan. Den har blivit för stark i förhållande till euron. Det gör att de prylar och varor vi vill sälja till euroländerna, och för den delen till dollarländer, blir för dyra. En bieffekt blir ju också att inflationen minskar när det vi importerar i euro blir billigare.

Att vi hamnat i det här klistret har Riksbanken själva bidragit med genom att inte sänka räntan för att möta en fallande inflation. Visserligen var skälet godhjärtat – att vi inte ska överbelåna oss om det blir för billigt att låna. Men resultatet har varit förödande, jobb har offrats när våra varor blivit för dyra och nu ligger Riksbanken efter verkligheten – det kallas för ”bakom kurvan”.

Tvingas sänka räntan snabbt

Den politik man bedrev tills alldeles nyligen kallade riksbanken (naturligtvis på engelska) ”att luta sig mot vinden”. Exempel på detta kan man ju se när den lokala puben stänger då överförfriskade chansar på att ”luta sig mot vinden” – med känt resultat. Därför tvingas man nu sänka räntan snabbare än sin egen skugga – utanför de ordinarie tillfällena.