Enligt Arturo Arques på Swedbank är det möjligen ett av de förslag som presenterades i dag som kan märkas av. Den höjda kemikalieskatten kommer att göra vitvaror och elektronik dyrare, eftersom det används kemikalier vid tillverkningen.
Dyrare för kylskåpsköpare
– Ett kylskåp kommer bli en hundralapp dyrare, en bärbar dator kommer att kosta 50 kronor mer och på en telefon höjs skatten kanske med en tia. Det blir alltså dyrare, men absolut inga jättebelopp. Maximalt blir skatten 440 kronor per vara. Samtidigt sänker regeringen momsen på elektroniska böcker och tidningar, så det kanske går på ett ut.
Oberoende experten Ylva Yngvesson delar analysen att förslagen i vårändringsbudgeten lämnar tämligen små spår i privatekonomin, och nämner den återinförda flygskatten som exempel. Dessutom lyfter hon fram de ändrade reglerna för bidrag till den som installerar solceller för att producera egen elektricitet. Där lovar regeringen 300 miljoner kronor extra – men samtidigt sänker man stödnivån från 30 till 20 procent av kostnaden.
– Det är på sätt och vis både bra och dåligt. Bidraget minskar, men samtidigt kommer fler fastighetsägare kunna ta del av pengarna, som annars inte hade räckt till särskilt många av de sökande, säger Ylva Yngvesson.
Höstbudgeten trumfar
De två privatekonomerna är ense om att det är i höstbudgeten som politikerna kan göra de riktigt stora ingreppen i medborgarnas ekonomi. Den vårändringsbudget som regeringen lade fram i dag omsätter bara knappt en halv procent av den totala statsbudgeten, i stället är den M/KD-budget som riksdagen antog i höstas som verkligen sätter tonen för 2019.
En budget som bland annat innehåller ett sjätte jobbskatteavdrag samt att brytpunkten innan man ska betala statlig skatt på lönen höjs till 42 000 kronor i månaden.
– Årets vinnare jämfört med 2018 är löntagare och pensionärer med goda inkomster. Förlorarna är de som enbart har garantipension och de som får arbetslöshetsersättning. Men det har inte med vårändringsbudgeten att göra, säger Arturo Arques.
Både han och Ylva Yngvesson poängterar dock att det absolut viktigaste för privatekonomin är att ha ett jobb.
Fakta: Budgetförslagen
Förslag (miljoner kronor):
- Rusta arbetssökande för jobb: 340
- Sänkt arbetsgivaravgift för unga under 18 år: 380
- Sänkt arbetsgivaravgift i två år för egenföretagares första anställd: 120
- Lägre moms på naturguider: 170
- Förenklingar för nystartsjobb: 45
- Mer pengar till assistansersättning: 150
- Delegation mot segregation: 11
- Stöd till tjej- och kvinnojourer: 40
- Stöd för att motverka våld i nära relationer: 45
- Fler lärarassistenter: 475
- Stöd för torkdrabbade lantbrukare: 350
- Klimatåtgärder inom klimatklivet: 750
- Nattåg till Europa: 50
- Investeringsstöd för mindre klimatutsläpp: 100
- Bättre havsmiljö: 200
- Solcellsstöd: 300
- Stöd för våtmarker: 200
- Ersättning till skogsägare med skyddad skog: 150
- Stöd för värdefull natur: 100
- ”Industriklivet”, för klimatåtgärder i industrin: 100
- Bibehållen fri entré på statliga museer: 60
- Exportsatsning: 56
- Stimulansbidrag för kulturskolan: 50
- Ökade anslag till Jämställdhetsmyndigheten: 40
- Påskyndad bredbandsutbyggnad i hela landet: 100
- Regionala flygplatser: 57
Finansiering (miljoner kronor):
- Bibehållen flygskatt: 785
- Höjd skatt på fossileldad kraftvärme: 182
- Höjd skatt på diesel i gruvfordon: 140
- Höjd kemikalieskatt: 220
- Omprioriterade anslag klimatpolitik: 285
- Avräkningar på biståndet: 700
- Högskolan byggs ut långsammare: 335
- Oanvända statsbidrag för yrkesvux: 397
- Lägre anslag för näringslivspolitik: 250
- Övriga anslagsminskningar: 440
Källa: TT