FRÅGA: Vad har ändrats nu jämfört med vad man trodde om räntan för ett par månader sedan?
SVAR: Faktum är att vi trodde att räntan skulle bottna på 2,25 procent redan i december. Men du har rätt i att våra och andra prognoser ändras. Det beror helt enkelt på att räntor ständigt handlas och där prissätts de baserat på ny information.
Och när informationen ändras, till exempel risk för tullar från USA, så ändras våra och andras prognoser. Därför betonar vi alltid att våra prognoser är osäkra.
FRÅGA: Är det läge nu att binda bolånen?
SVAR: Om du vill ha fast eller rörligt är främst en fråga om hur säker du vill vara på att dina ränteutgifter är stabila. Ju mer fast ränta, desto mindre variation i dina boräntor.
Om dina ekonomiska marginaler är små kan det vara bra att ha en viss andel fast. Men undvik att bestämma fast eller rörligt beroende på vad du tror om ränteutvecklingen; det är extremt svårt att veta, även för mig.
FRÅGA: Hur många har svårt att betala sina bolån och är folk överbelånade?
SVAR: Många har det tufft när räntorna stigit och bostadsvärdena fallit. Men de allra flesta har marginaler så att de klarar sina räntebetalningar. Bankerna har tagit höjd för stigande räntor när de beviljat lånen och många har också amorterat ner sina lån. Men tufft är det för de med stora bolån.
FRÅGA: Hur kopplas nivån på styrräntan till nivån på bolåneräntorna?
SVAR: Vår styrränta styr direkt de rörliga boräntorna. Så om vi sänker räntan så följer de rörliga räntorna med, inte exakt men nära. Men det är med en viss marginal, den kan variera. Men de brukar ligga ca 1 procentenhet högre.
De fasta räntorna styrs i viss mån av vår styrränta men också av internationella räntor och del andra faktorer. Nu har de fasta räntorna stigit något, trots att vi inte höjt räntorna.
FRÅGA: Om EU beslutar att ta lån för upprustning – hur påverkar det räntan?
SVAR: När Tyskland annonserade att de skulle öka sina försvarsutgifter så steg tyska långa räntor mycket, cirka 0,5 procent. Och svenska räntor steg också lite.
Många bedömer att ökade försvarsutgifter kommer att öka aktiviteten i ekonomin och det kommer leda till högre statsskulder. Därför stiger räntorna. Men Sverige är i bättre läge än många andra då vi har en låg statsskuld.
FRÅGA: Kommer Trumps tullhöjningar påverka Sverige och svenska hushåll?
SVAR: Tullar är dåligt för vår ekonomi och för USA:s ekonomi. Det sänker tillväxten och trycker upp inflationen. Vi ser redan nu dessa effekter komma i USA.
Men än så länge har vi inte sett några tecken på påverkan i Sverige, men vi får nog avvakta för att se vilka tullar som blir verklighet. Om det blir höga tullar så kan det också påverka företags investeringsvilja och därmed skulle den ekonomiska utvecklingen försämras.