Hösten 2006, innan finanskrisen, köper Danske bank Sampo Bank för 30 miljarder danska kronor av finska finansbolaget Sampo. I köpet ingår även den lönsamma filialen i Estland, som man tar över 2007.

Sju år senare, hösten 2013, slår en anställd vid Danske Banks verksamhet i Estland via mejl larm om att det förekommer misstänkt penningtvätt. Utländska medborgare, främst från Ryssland, påstås använda konton i banken för att tvätta och gömma pengar från brottslighet och korruption.

2014 genomför banken en internrevision. Den kommer fram till att det finns problem med att anställda har hjälpt kunder att dölja transaktioner för myndigheter. Trots att banken tonar ner händelserna stänger man 2015 filialen i Tallinn för alla icke-estniska bankkunder.

I mars 2017 avslöjar tidningen Berglingske Business den verkliga omfattningen av den misstänkta brottsligheten. Anställda vid den estniska filialen ska ha hjälpt tusentals kunder, bland annat ryska kriminella nätverk, att hålla pengar borta från myndigheter. Summor i storleksordningen 50-70 miljarder kronor nämns.

I maj 2018 presenterar den danska finansinspektionen FSA sin rapport om härvan. Den beskrivs som ”hårresande läsning” och visar hur bankens ledning under flera år gjort allt för att tona ned problemen i Estland. Finansinspektionen kräver att banken avsätter minst 7 miljarder kronor för kommande böter.

Sommaren 2018 inleder den danske riksåklagaren en formell utredning av den misstänkta penningtvätten. Även i Estland granskas härvan liksom i USA, där man tidigare tvingat banker att böta miljardbelopp för penningtvätt.

I september rapporterar Financial Times att summorna sannolikt är betydligt större än som tidigare framgått. Det kan handla om upp emot 270 miljarder kronor, i så fall den störst penningtvättskandalen i modern tid.

Först 19 september 2018 avgår Danske Banks vd Thomas Borgen i spåren av skandalen. Borgen var ansvarig för den utländska verksamheten under stor del av den tid brotten begicks och ska enligt bankens egen advokatutredning ha känt till problemen i Tallinn sedan 2010.

I advokatutredningen, som pågått i ett år och kostat banken 200 miljoner kronor,  konstateras att personal i både Estland och Danmark begått allvarliga brott. Över hundra anställda har fått lämna sina jobb, 8 har blivit polisanmälda. Banken har också gjort 42 anmälningar till myndigheter.

Danske Bank har gått igenom miljontals transaktioner och tiotusentals konton. Man berättar dock inte om hur stora summor det rör sig om. Samtidigt varnar man för att efterspelet kommer att påverka bankens lönsamhet framöver.

Den 19 februari 2019 beslutar Estlands finansinspektion att Danske Bank måste stänga all sin verksamhet i landet sedan ledningen erkänt penningtvätt.