257 anmälningar om allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning – inklusive försök och förberedelse till brottet – gjordes under 2019, en ökning med 59 procent jämfört med 2018, visar preliminära siffror från Brottsförebyggande rådet.

Nu visar en granskning av Ekot, att det endast är sju personer som dömts för allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. Marie Borgh som är chef för det nationella bombskyddet, menar att det beror på att det är svåra brott att bevisa.

– Det är svårt med den tekniska bevisningen när det har sprängts. Det mesta sprängs ju bort i samband med detonationen. Ofta kan det vara någon som beställer det här jobbet utifrån någon konflikt som finns. En bombbyggare ska bygga bomben och någon ska sedan utföra det, säger hon.

Motivet är inte att döda

Ekots granskning visar även att flera av personerna är tidigare dömda för andra brott. Det kan handla om allt från narkotikabrott, olaga hot, till stölder och våldsbrott.

Det vanligaste motivet bakom sprängningarna är enligt polisen inte att döda.

– Nej, det är det inte. Sedan är man uppenbart helt likgiltig inför om så skulle ske. Vissa av laddningarna har varit så kraftfulla att det funnits en risk för det. Det struntar man uppenbarligen i, även om det kanske inte är grundsyftet, säger Marie Borgh.