Förskoleklassen kan bli en obligatorisk del av skolväsendet och den nya skolplikten ska gälla alla barn som är bosatta i Sverige.

Tanken med reformen är att förbereda barnen för det första skolåret. Ungefär två procent av alla sexåringar går inte i förskola idag, vilket motsvarar cirka 2000 barn per år.

– Alla barn ska få en bra start in i skolan och vi vill stärka jämlikheten i den svenska skolan. I förskoleklassen lär man sig läsa, räkna och jobba i grupp. Det här är viktigt för de 2000 barn som inte går i förskolan idag, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

En lagändring skulle innebära att Sverige fick en tioårig skolplikt.

– Förskoleklassen lägger en väsentlig grund. Vi har sett att de barn som inte gått förskoleklassen får det tuffare i skolan. Och det här gäller barn från väldigt olika grupper i samhället.

Viss flexibilitet kvarstår

Också i fortsättningen är det meningen att skolsystemet ska fungera med en viss flexibilitet. Barn ska kunna tas emot tidigare i en förskoleklass samtidigt som det ska gå att skjuta upp skolstarten om det finns särskilda skäl.

– Tanken är att om det behövs, så ska man kunna gå kvar i förskoleklassen, säger Gustav Fridolin.

Bättre att förlänga grundskolan

På Lärarnas riksförbund anser man att beslutet är ett steg i rätt riktning, men att det hade varit bättre att förlänga grundskolan istället för att göra förskoleklassen till en del av skolplikten.

– Vi hade önskat att grundskolan förlängts istället för att lägga till förskoleklassen i skolplikten. Då skulle man ha tio år på sig att klara av grundskolan, säger Sara Svanlund vid Lärarnas riksförbund.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och skulle då tillämpas från och med höstterminen 2018.