I takt med att coronapandemin fortsatt har också allmänhetens krav på information från regeringen, men också på myndigheter såsom Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ökat, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

– Nu krävs det en helt annan typ av hantering av pandemin jämfört med den akuta krishanteringen som folk tyckte räckte för ett par månader sedan, säger han.

Tufft läge för regeringen och ansvariga myndigheter

Enligt Torbjörn Sjöström så har regeringen och ansvariga myndigheter det tufft just nu. Visserligen har sjukvården hittills stått pall, men bland annat de höga dödstalen bland äldre är besvärande. Folk vill veta hur utbredd smittan är och hur länge äldre måste stanna hemma, frågor som inte blivit besvarade.

– Tidigare så räckte det med att undvika katastrof, fortsätter han.

Undersökningen visar att av andelen tillfrågade som hade mycket eller ganska högt förtroende för regeringens förmåga att hantera coronaviruset sjunkit till 45 procent i juni, jämfört med 63 procent i Novus förra undersökning i april. Förtroendet för Folkhälsomyndigheten har fallit till 65 (73) procent och för MSB till 48 (57) procent.

Förtroendet för sjukvården och skolans förmåga att hantera krisen har dock inte minskat särskilt mycket och har i skolans fall snarare ökat, om än marginell. Andelen med mycket eller ganska högt förtroende för sjukvården uppgick till 80 (84) procent i juni medan förtroendet för skolan landade på 45 (44) procent.

Politiska borgfreden slut

Det minskade förtroendet för regeringen innebär också slutet för den politiska borgfred som hittills rått under coronapandeminen, tror Torbjörn Sjöström. Regeringen kommer inte längre att vara skyddad från kritik. 

– Tidigare vågade man inte kritisera regeringen, men nu har startskottet gått för coronapandemin som en politisk laddad fråga, säger han.