Sverige stod mitt i en flyktingkris som senare ledde till att regeringen snabbt tvingades införa åtgärder som kraftigt begränsade de asylsökandes möjligheter att komma till Sverige.
Då, 2015, bestämde sig Uppdrag granskning för att granska effekterna för de små kommunerna runtom i landet. Filipstad påverkades dessutom dubbelt eftersom kommunen inte räknat med statens privatisering av flyktingmottagandet. På kort tid öppnade Bert Karlsson tre asylboenden och plötsligt fick kommunen hundratals fler flyktingar att ta hand om.
Efter migrationsministerns besök betalades ett engångsbelopp ut till Filipstad på 50 miljoner kronor.
Men när Uppdrag granskning lämnade Filipstad 2015 var det knappast någon som visste vad som skulle hända när pengarna tagit slut.
Ett nytt besök i Filipstad
När vi såg att kommunchefen i Filipstad skapade rubriker om att kommunen borde sättas i konkurs föddes tanken att återvända till Filipstad, fyra år senare.
Vi tog kontakt med flera av de vi träffat 2015 för att försöka förstå vad som hänt sedan dess. När integrationsansvarige Jim Frölander berättade om sin resa bland Sveriges kommuner insåg vi att det var dags för ett nytt besök i Filipstad. Genom att undersöka statistiken för arbetslöshet, bidragsförsörjning och befolkningsutveckling blir det tydligt hur allvarligt läget är.
Vittnar om oro
Och Filipstad är långt ifrån den enda kommunen i landet som vittnar om en oro för hur välfärden ska upprätthållas framöver.
I maj presenterade intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, ”Ekonomirapporten”. Innehållet är dyster läsning från landets kommuner och regioner. Under 2018 gick 69 av landets 290 kommuner med förlust. Enligt siffror från SCB har läget inte varit så illa sedan 2003.
Över en tredjedel, 110 av 290 svenska kommuner, räknar med att gå minus i år. Kommunernas förluster uppgår sammanlagt till över två miljarder kronor.